I naturen lever människan. Hon äter och skräpar ner. Älskar och är rädd. Hjälper och försvarar sig. Människor samarbetar och går sin egen väg. Människan har instinkter som inte alltid passar sig. Människorna har kommit överens om regler. Människan har ett klokt hjärta som hon inte alltid lyssnar på. Människan har lärt sig mycket av sin hjärna. Människan förlitar sig mycket på sitt intellekt. Människan har dåligt förtroende för mänsklighetens intellekt och förmåga att sköta världen på ett bra sätt.
Människan är av jord kommen. Det har människan glömt. Människan har lärt sig att jord är smuts. Utan båda fötterna på jorden tappar hon lätt fotfästet.
Människan måste samarbeta med jorden för att få näring.
Människan behöver vara i balans. Fötterna på jorden och en stark ryggrad som strävar mot himlen. Människan behöver lyssna på sitt hjärta för att ställa in sin livsväg. Människan tycker att många av hennes fränder är ryggradslösa.
Människan lider av ett subtilt självförakt. Hon säger sig älska andra arter mer än sin egen. Hon har inte stort hopp till sin egen art. Människan älskar sin hund mer än sin granne trots att hunden pinkar på mattan. Människan anser att människor ska ta ansvar och uppföra sig. Hunden är snäll mot sig själv. Såg människan det i sin frände skulle det misstas som ett för stort ego. För ett djur är det ok? Till och med beundransvärt? Vad är det? Varför denna självförnekelse? Människan säger att hon älskar djurens ärlighet. Tänk om alla bara kunde älska sin nästa såsom en hundvalp, ty de förtjänar tydligen ovillkorlig kärlek? What about Torbjörn 67? Try love him as you love your puppy? För utseendet har väl ingen betydelse för rätten att bli älskad?
Människan är berikad med intellekt att förstå sin omvärld.
Människan har potential att lösa många problem. Människor har potential att acceptera varandra. Vill inte människor det? Hur mycket sitter i inlärda mönster och vad finns i djupet på varje klokt mänskligt hjärta?
Om människan kunde förlåta sig själv sina mänskliga tillkortakommanden skulle hon även kunna acceptera sin granne så som ett djur. Ja det låter hemskt, men djur har i många fall högre status när det kommer till människans kärlek...
Det fina är att människan åtminstone ser kärlek i djuren och då är det ett steg på rätt väg. Det finns kärlek i allt...
Och människan är natur.

Ps. Ändå, idag när jag kollade igenom min telefon så ser jag att en ikon för att anmäla fel, är tecknad som en skalbagge. Vad innebär människans förhållande till naturen när skalbaggen är en symbol för ?fel??...

Bilden är Korpflickan, som jag gjorde förut..

Friskvårdsmassage:
Jag har alltid gjort massage på vänner och familj. På senaste tiden har jag funnit ny glädje i det. Det är tillfredsställande att göra nytta bara med händerna, nästan utan att tänka. Folk brukar även bli så glada och trevliga efteråt, haha. Jag tycker om att få massage också, men det är det ju inte alla som gör.. Vad tycker du om massage? Oftast så känner man ungefär hur hårt man kan göra och var det är ömt, men ibland är det svårt att veta hur det känns. Ofta kan det vara bra att sakta ner farten. Men alla har så olika känslighet och olika kroppar förstås..

Ändra grundlagen, ge bort våra rättigheter, vi behöver dem väl ändå inte, vi har det ju så bra.
Hej medborgare! Vad tycker du om att vår grundlag eventuellt håller på att ändras fundamentalt? Är det sant? Det behövs ju två lika riksdagsbeslut och en folkomröstning där emellan, men hur tydligt kommer det att bli att vi röstar om just den lagändringen? Eller räcker bara ett vanligt riksdagsval? I så fall är ju så många fler frågor inblandade?.. Jag kan inte ens avgöra vad som är traditionell vänster eller högerpolitik längre, allt verkar så otydligt och föränderligt. Det är som att politikeena inte följer sina ideologier..Hur mycket kan EU och WEF, IMFC påverka den Svenska grundlagen? Makten verkar ha förflyttats från geografiska till ekonomiska tillgångar? Och Magdalena är ordförande i IMFC och har mycket samarbete med WEF samtidigt som hon är stadsminister i just vårt land. Jag kan inte ens avgöra vad som är traditionell vänster eller högerpolitik längre, allt verkar så otydligt och föränderligt. Det är som att politikeena inte följer sina ideologier. I vems intresse tas beslut? Var ställs frågorna?? Jag ser ingen debatt?? Jag hörde här om dagen en journalist på radion som säger att det i hela journalistkåren blivit tabu att ?gräva?, med den överhängande risken att då klassas som ifrågasättande(= konspirationsteoretiker). (Han sade det inte alls för att uppmärksamma hur sjukt det är, bara konstatera varför de inte tar vid vissa ?olämpliga? ämnen/ frågor?) Vad är en journalist till för? Vad händer med samhället om vi inte får ifrågasätta?
I flera generationer har svenskarna sluppit krig och förtryck. Vaggats in i en behaglig tillvaro av tillit till ?storebror?. Det är väldigt fint egentligen, Sverige är på många sätt ett väldigt bra land att bo i, men ser man sig om i världen så bör man inte så lättvindigt ge bort sina mänskliga rättigheter bara för att man litar på att någon, centralt, långt, långt bort från dig och mig kommer att fatta bättre beslut för vårt eget bästa. Samtidigt som de mest ekonomiskt fördelaktiga för de mäktiga inte alltid/ sällan går hand i hand med befolkningens välbefinnande och vilja.. Vi håller på att nästla oss in i ett enormt nät av tvång av allt större ekonomiskt och hälsomässigt beroende, i ett digitaliserat, centraliserat, kontrollerande samhälle utan bemannade lokalkontor för medmänsklig hjälp. Samtidigt har en enorm farsot av självcensur brett ut sig högt och lågt i spåren av vår vilja att vara goda, politiskt korrekta medborgare. Snälla, fortsätt med den goda viljan, men tänk själv! Vi har nu istället blivit rädda att ställa frågor, för tänk om man trampar någon på tårna med sin okunnighet, eller sprider vilseledande tankar! - Vad är vilseledande i denna djungel av information. Vissa anser sig ha patent på benämningen ?false news?. (När en stat historiskt, börjat varna befolkningen för varandras ?vilseledande tankar? har det inte slutat lyckligt.) Källkritik handlar inte bara om att se var information kommer ifrån. Man måste sedan väga och mäta, trovärdighet, motiv, ålder, ägande av källor, ekonomiska intressen mm. för att källkritiken ska ha något värde. Är en sanning verkligheten eller bara det som flest människor tror på? Vi kan inte bli klokare om vi inte får utforska. Vi borde vara mer rädda om det vi har tycker jag. Varför hör jag ingen debatt? Vill alla bara samma?? Eller har alla fullt upp med att fokusera på Ukraina? Eller fullt upp med att bidra till den ökande elförbrukningen ?som vi ska upp i?? Inser du hur beroende vi redan är? Och hur vi trots allt ännu skyddas av vissa grundlagar. Jag tror inte att någon speciell politisk ledare i vårt land, vill oss illa egentligen, men spelplanen är så mycket större än så.. Ge inte bort det förfäderna kämpat och dött för. Vi vill inte att våra barn ska behöva göra om det arbetet...

Jag är så nöjd för att en av de yngre hönorna, Darkknight, visar intresse för att ruva. Orra som ruvat fram de flesta kycklingar lade sig aldrig ifjol, så det blev helt enkelt ett år utan kycklingar. Och nu har flocken krympt igen då FIFA18 kastade in handduken i vintras. Bara sex hönor kvar... jag hade lämnat kvar äggen i redet för att locka fram ruvinstinkten hos bågbron av dem. Tyvärr var många av äggen redan smutsiga och kanske hade de även blivit för kalla? innan hon lade sej. Men det konstiga är att jag inte hittat några nya ägg i hönshuset sedan dess heller. Så jag kan inte lyfta bort henne och lägga in helt nya fräscha ägg... Hoppas det blir någon liten höna i alla fall.. Darkknight ligger i allas favoritrede, så igår blev det livat när Sten Stenhård försökte tränga sig in och värpa ett par gånger.. vet inte om hon höll sej istället, för hon kom liksom aldrig in helt. De gormade högljutt på varann. Idag hade PF lagt sig i översta redet. Tänk om hon också vill ruva?? Hoppas :) Hon är dock fem år gammal och har aldrig visat intresse tidigare.. men man vet aldrig... I bakgrunden ser man Fiffi och tuppen Kobra(Svartöga). Nu har jag ju nästan nämt alla kvarvarande höns vid namn: Kobra, Orra, Pinkfeet (PF), Fiffi, Sten Stenhård, Pärlan och Darkknight(hon som ruvar nu). Dom är söta:) Önskar de kunde traska ut i solen men de hittar inte, haha. De måste få en balkong så de vågar ut genom hålet. Nu har jag ju dock ingen hund som vaktar gården, så de lever ju farligt för räven...

Igår gick jag och dottern ut med frukostskålen och kaffet. Solen lyste ikapp med ljudet av smältvatten som trillade i stuprören. Jag hade öppnat åt getterna så att de kunde springa ut ur ladugården och vimsa omkring på gården och gorma lite med kaninen.
Vi tog ut pluggbrätten jord och fröer. Vi gjorde snabbt en plan på kålsorter att så, den sprudlande vårdagen till ära. Jag skottade lite vid snickarboden så vi kunde ställa upp dörren på vid gavel. Tilde satte genast igång att snickra platta pinnar som man skriver kålsorternas namn på. Sen började hon sätta fröer i jorden som jag petat ner i brättena. Spetskål, röd spetskål, blomkål, broccoli och fänkål kom ned i de nya pluggbrättena som jag skulle ha på en hylla i tvättstugan.
Jag skottade mig en gång ut till en liten Boda där jag har krukor och sånt. Där tog jag fram mer att så i. Det blev lite isbergssallad, kålrabbi och röd kålrabbi och lite salladslök. Sist gjorde jag iordning ett större tråg med ett tunt lager våt såjord och gula ärter på. De gror fort så då har vi grönsaker ganska snart -Ärtgroddar, dom är jättegoda.
Det var väldigt mysigt att stå där och pyssla med henne i snickarboden. Hon lekte lite med sina träfigurer som hon har i en egen skåp där inne.

Tid att vila. Som ett ägg i sitt bo. Låta sig värmas och gro, men ändå stilla sig i väntan. Tids nog kommer det andra...

Jag blir alltid så munter av att packa beställningar. De senaste åren har jag ju knappt målat och inte varit så aktiv med mina pennspår. Men så lade jag ut en liten intressekoll för mina skrivböcker på facebook och då var det flera som var intresserade.
Jag har olika motiv men lade bara ut ett av dem idag: Snöprinsessan Yrsa. Jag gillar att när boken har helvita blad kan man både skriva och rita och byta storlek och stil på texten. De passar även som dagböcker även om de inte har lås..
ska bara påminna om att hellre skriva kommentarer här på Bloggplatsen, än att ställa frågor. Eftersom jag sköter allt från mobil och appen är begränsad så kan jag inte se frågor, bara kommentarer. Hoppas du har en fin helg :)

Nu har jag äntligen kunnat fara ut i skogen litegrann. Hela januari var jag besatt av olika krämpor och sjukdomar så det gick inte vara ute mer än några minuter åt gången. Men så testade jag att dra på mig skidorna en kväll i mörkret. Det gick väldans trögt i den mjuka snön. Skidorna sjönk ner minst 30cm. Men jag harvade på ett tag och det gick ju lite lättare på hemvägen.
Sedan kom en vänlig själ och körde skoter ända fram till min gård. Då packas det lite så det blir lättare att åka. Det gick mer än dubbelt så fort att åka samma sträcka igår. Jag fick till och med lite fart nedför backarna. Men på vissa ställen var det söndertrampat av älg. Man ser en massa söta små rävspår överallt också.. Och nu börjar vårsolen lysa så härligt. Första bilden är rävspår som försvinner över bäcken. Andra bilden är min egen spårning sedd från fönstret på övervåningen. Jag åker bokstavligen skidor från bron och rakt ut i skogen. Älskar att ha så ?nära till allt?. Folk som undrar hur jag kan bo så ?långt bort?...