Jag har köpt ett hus. En liten gård. Jag håller på att göra iordning lite så att jag kan flytta snart.

Vintern viner och stora snöflingor virvlar runt. En riktig vintersnöstorm som gör hela trädens stammar vita på ena sidan. Ändå har det tinat och varit varmt i flera veckor. Förra helgen var det väldigt soligt och skaren hade blivit riktigt hård. Uppe i skogarna är det fortfarande mycket snö kvar. Man kan åka skidor rätt ut i skogen utan att följa något spår, trots att jag har vanliga smala plastskidor och inga skogsskidor. Helgen innan besvärades jag dock av att mina vanliga stavar sjönk igenom snön lättare än skidorna. Men sen fick jag ett par stavar av en kompis. De hade större trugor och har inte gått genom snön för mig.

Jag stack rätt ut i skogen, över kullen och över en liten väg, vidare över en myr och över en kulle. Tog höger mot en liten brokig björkglänta, över en bäck och in i ett annat rum av gles blandskog i en remsa mot en ung tallplantering, över tallplanteringen och ut på en våtare myr (förstås frusen och översnöad). Då såg jag att myren kantades av ett mörkt band av enrissnår. Det var så iögonfallande så jag åkte närmare och såg att det var ett tuvigt ?delta? där bäckarna rann ut i myren. Det porlade under isen och det var fullt av spår efter stora skogsfåglar och hare. Där stod en gammal björk med påväxt av sprängticka. Den sort som man gör chaga av.. torkar och kokar dryck på, som te ungefär. Mycket hälsobringande egenskaper. Här och där i den odlade skogen finns små, små oaser av riktigt livfull skog och döda träd. Man fattar ju att fåglarna och haren vill vara just på dom ställena. Det syns också på alla djurspår i snön.. vi människor ser ofta bara de enstaka tecknen som just däggdjur och större fåglar skapar.men det finns så mycket mer av de mindre liven och komplexitet som visar hur viktigt det är med dessa oaser av mer vildvuxen skog och mark..
Skogen består av så många olika rum. Man måste hålla reda på alla rum av olika skog som man passerat, så man hittar hem igen. På skidor är det lätt, för då blir det spår som leder hem. Men det är bra att lägga märke till olika träd där man har svängt och så. För rätt vad det är så börjar det skymma. Man vågar sig än en bit men ser månens oförlåtande varning om mörkret som faller snabbt. När jag åker över tallplanteringen är det redan skymning, men jag är säker på vilka rum jag ska åka genom. Det är väldigt mysiga rum. Speciellt alla oaserna..

Vi gick ut för att fånga lite sol. Vägen vi gick på tog slut och där var det en snödriva. Den var hård och isig så vi kunde klättra upp på den ?kom! Vi fortsätter, sa Tilde. Jag hade tänkt gå in, men jag följde ändå med. Det gick bra att gå på skaren. Snart kom vi till ett skoterspår. Vi såg spår av olika djur; älg, hare, räv och skogsfågel. Tilde hittade alkottar. Två järpar gick mellan träden, de flög iväg när vi kom nära. Vi sjöng och skrattade och hittade en ny väg.. sen gick vi tillbaka och drack te och varm choklad...