dunsaluns

Alla inlägg under september 2014

Av dunsaluns - 29 september 2014 23:11

Jag är så glad just nu. Så mycket i livet som var tungt är inte kvar. Jag visste inte att livet kunde vara så skönt.
Så många bitar faller på plats. Nej, jag har inte vunnit en miljon. Men mina bekymmer är små och obetydliga. Jag har det viktigaste, men strävar fortfarande mot mina drömmar.. Jag är så tacksam över det jag har och att vi får vara friska och glada. Vi mulnar ihop då och då, men det är små bekymmer. Vi hostar och snorar då och då, men det går över. Ändå känns framtiden ljus. Det jag är lycklig över beror inte på rikedom mätt i pengar, därför är jag inte lika rädd att bli av med "lyckan". Det kan vara saker jag lärt mig, kärlek, erfarenheter, kunskaper och minnen som gör mig glad och ger mig mod...
Överkomna hinder är också en tillgång...

Av dunsaluns - 26 september 2014 16:38

Morgon. Jag fryser. Går upp och dukar fram frukost till mej och barnen. Händerna värker, armarna värker. Det blev lite gjort igår av bygget där ute i alla fall. Det ser ut att ha regnat. Motvilligt sneglar jag ut mot mitt ogjorda jobb. Brrr.
Nej, nån dag kan man ju va ledig...eller? Nej, jag vet hur glad jag kommer vara när jobbet är gjort... Sätter mig med en ny kopp te. Ja men tänk om man skulle gå ut och göra lite i allafall. Bara binda ihop de där slanorna i allafall..
Och så plötsligt står vi ute i höstrusket och har tänt upp vattenvärmaren och börjat värma granvidjor.
Efter en stund somnar Tilde och jag hinner binda några knaggliga knutar. Och så hinner jag va på det eländiga hönsnätet en sväng också, men det tröttnar man fort på. Medan jag springer fram och tillbaka med varma vidjor och kalla slanor, fixar jag faktiskt lunch åt pojkarna.
När Tilde vaknat och jag gjort allt jag hinner innan hon tröttnar, det tålmodiga lilla livet, då går vi upp och steker pannkaka och svimmar en smula av trötthet.
Just när hon ätit färdigt ringer telefonen. I samma ögonblick kommer lastbilen med ,grattis:D! 84 st stolpar som ska ner i jorden snarast. Lycka!
Oh vad jag har väntat på stolparna, men oj vad trött jag är just nu. Har hållit på så mycket med järnspett och yxan de här dagarna, för att inte tala om släggan...som gick av :/

Vattnet har återvänt till viken. Två vita svanar guppar omkring där nere i spat. Säger kanske världens sämsta svanfotograf.

Av dunsaluns - 26 september 2014 09:38

Här är bilderna från utflykten till fäboden igår..

Av dunsaluns - 25 september 2014 15:44

Åkte ut till fäbodarna där vi var i somras. Ett välkommet avbrott. Så lungt och skönt. Jag och ungarna äter lite frukt medan hunden nosar omkring. Viggo springer jättesnabbt! Och Tilde myser i solen på fårskinnet.

[Bild]

[Bild]

[Bild]

[Bild]

[Bild]

Av dunsaluns - 24 september 2014 23:15

Ikväll fick jag barnpassning ett tag och kunde göra mer än vad jag brukar hinna på mina projekt varje dag. Idag byggde jag på en liten hönsgård som ska ha tak, hade jag tänkt.
Hela hösten har jag hållit på med ladan de stunder lillan sover eller orkar titta på. Ladan får ett isolerat rum för hönsen och ett par kättar blir det för getter.
Jag har fogat med latex i alla springor och målat vitt inne hos hönsen. Min sambo har satt in fönster. Utanför har jag börjat på en gärdesgård. När stolparna kommer ska jag göra en gethage också. Om tjälen hinner före så får det bli hage och getter till våren helt enkelt. Men efter ikväll är ju det mesta gjort för att hönsen i allafall är "safeade" för vintern...

"Benen" till hönsgården är gjorda av grova granslanor som jag gallrat ur. Jag har vässat dem med yxan och bränt dem i elden samt målat dem ordentligt med tjära. Nu när jag ändå var i farten med slanorna så passade jag på att ha en eld igång för att bränna nya störpar som jag vässade till gärdesgården. Den delen jag gjort tidigare är slarvigt bunden med vanliga vidjor istället för värmd granvidja. Kanske får jag tid att göra det ordentligt nån gång. Störparen är i allafall ordentligt gjorda. Överliggarna består av både fint och fult virke, för när jag hittar lämpligt långa slanor som ligger avkapade eller brutna i vår skog kan jag inte låta bli att ta vara på dem, även om de inte är gran..

På bilden ser man den första biten som jag gjorde. Där är en öppning mitt i så att man kan gå över bron som skymtar till vänster i bild. Jag är glad att jag hann den helt färdig och tjärad innan hösten blev för kall.
Men det finns fler djupa diken... Här nedan ser ni en annan mycket enklare och krokigare bro. Som jag och Viggo gjorde av "skräp" som vi hittade efter snickarpappan. Och fyra avkapade småstockar som låg nere i skogen. Inget sitter fast eftersom den kan förbättras.
Det är kul när planerna blir verklighet, även om jag är dålig på att bygga och inget blir särskilt rakt eller kanske inte ens hållbart(?). Men ändå...
Tack gode Gud att man får va frisk!!

Godnatt kära läsare- (nån dag kanske jag bloggar vidare om den där sista meningen..)
Sov gott ****

Av dunsaluns - 23 september 2014 07:32

Vi sitter vid palkragarna och smakar på jordgubbarna och ärtskidorna. Tränar att gå en bit. Gräset är oklippt för vi har så mycket viktigare saker att göra, som att njuta av sommaren och trevligt sällskap...
Det var inte längesen. Men nu ligger frosten vit vissa morgnar. Igår var det en isskorpa över vattnet i zinkbaljan på morgonen. Hösten är fin. Men tänk vilken sommar vi fick!

Av dunsaluns - 20 september 2014 08:50

Lappgetter. De här är min förstfödda get Julia med sin första Killing Stark. Mitt i snöstormen såg jag ut genom fönstret. Getterna gick omkring så märkligt. Man såg inte allt för snödrivorna. Men den äldsta geten stod med nedböjt huvud hela tiden. Det var nåt där bakom drivan som upptog hela hennes intresse trots det ruggiga och blöta vädret. Jag hade ont i magen efter mitt kejsarsnitt, men kunde inte låta bli att se efter varför getterna var ute. Hade det fötts en Killing så här tidigt?
Med min lille son i barnvagnen korsade jag den snöiga åkern och kom fram till gethagen. Där stod en liten, liten krabat med blötsnön yrande runt örona. Han stod där så stadig och kavat trots att han högst var bara någon timma gammal. Det högg till i mej, jag blev försent orolig för att jag inte tagit in henne om natten när det var dags för killning. Men jag trodde ju inte att det skulle bli såhär tidigt!
Den lille, jo för det syntes redan då att han var en bock, såg inte ut att frysa gudskelov, men jag tänkte ändå att mamman och killingen skulle in i stallet där det var varmare än i kojan. Den äldsta geten släppte honom inte, hon stod och beundrade skapelsen hela tiden. Hennes dotter och bocken stod och åt. Jag tog upp lille Stark i famnen och skulle sätta grimskaftet på den gamla, när jag plötsligt såg att den yngre geten där borta var blodig i rumpan. Jag synade gammelgeten. Nej, det var inte hennes killing. Tänk om jag hade tagit in fel get! Hon var bara en väldigt intresserad mormor. Kanske hade hon tagit över killingen om inte jag nu hade särat på dem? Så jag hämtade den yngre geten, Julia och gick, med killingen famnen och ena handen till barnvagnen vari grimskaftet med Julia var fastknytt, uppför den knöliga åkern i snöstormen.
Sen fick de komma in i stallet och vara för sig själva några dagar i den torra halmen.
Julia föddes här hos mig, hon blev min favorit eftersom att äldregeten, Chanell, var så nervös och skygg. Däremot älskade hon ungar Chanell, hon var en bra mor och mormor.
När jag blev tvungen att sluta med getterna såldes Julia och Stark till Forsnäs hemman. Där har de blivit många nya killingar och Lilla Julia är den som bestämmer bland getterna. Chanell och Vilhelm och den lilla killingen Frejja, som föddes senare på året, flyttade till Ammarnäs.
Här är bilder ur vårt fotoalbum. Stark var betydligt lurvigare än vad Julia och Bark var när de föddes. Julias tvillingbror Bark såldes när han var liten till ...eh vad hette det nu igen? Väster om Sellefteå...

Av dunsaluns - 19 september 2014 23:19

Det värsta mänskligheten har gjort mot sig själva är att uppfinna pengarna och klockan, säger jag.
Ja, och religion, säger min vän. Jag håller delvis med, eftersom det uppstår mycket problem kring religion, men min första tanke var ju att religionen inte är nån uppfinning och redan där har vi meningsskiljaktigheter. Jag tänkte att Vi var Guds uppfinning medan han menar att människan uppfann Gud.. Hur det än är så är det mest maktlystnad och girighet av människor som omvandlat religionerna från något gott till något ont. De missbrukas. Som allt annat.
Pengarna gör att människorna och deras tid och arbete blir olika mycket värda. Det blir orätt många gånger om pengarna får styra och det får de ju allt mer.
När klockan styr är vi chanslösa. Vi kan aldrig vinna över tiden, den är outtröttlig. Stressen avtar inte, den gör oss och samhället sjukare.
När vi inser att även tid är pengar, då är vi ju verkligen beroende av att de båda styr våra liv, inte sant?
Trots allt anser jag att det finns hopp. Vi måste tro på det goda. Det finns tex. I pengar vi ger till behövande, tid vi lägger ner på det som är gott för oss och sen, faktiskt, det goda som finns i alla religioners grund.

Presentation


Hej!
Jag tycker om att skriva och göra bilder. Här på bloggen samlar jag bilder och texter om sånt jag blir glad av. Nästan allt bloggande sker via mobilen, delvis därför kommer mina foton vara långtifrån felfria.. Gillar någon bloggen och vill läsa och

Fråga mig

0 besvarade frågor

Copyright

  Alla texter och bilder här skyddas av copyright!

 

Vill du låna en bild (tex. till din blogg)och hänvisa till mej är du välkommen att fråga :)

Att dela mina hela inlägg på facebook är ju också helt ok (eftersom de då kopplas hit till min blogg)

MEN

 Tar du/kopierar en bild/text utan lov, kommer jag hem till dej och river sönder din cykel!!.. eller nåt... >:(

 

 

Kategorier

Senaste inläggen

Länkar

Sök i bloggen

Senaste kommentarerna

Arkiv

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4
5
6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19 20
21
22
23 24 25 26
27
28
29
30
<<< September 2014 >>>

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards