Hon fick komma in en stund på inspektion. Hon såg lite suspekt ut i hönshuset. Som att hon släpade med vingarna och var tung i rumpan. Jag har sett det förr på andra hönor, så jag blev lite orolig för henne. Hon blev så förvånad över inomhusmiljön så hon glömde alldeles bort att vara slö eller vinglig. Efter ett tag flurandes på köksgolvet, bar jag ut henne igen. Den verkade hon som vanligt igen....
Haha, kolla bilderna. Hon kan ju verkligen konsten att de sig omkring..

Mitt fönster. Innan jag somnade lyste himlen upp av ett klart norrsken. När jag vaknade sprang tre ekorrar runt utanför...
Solen lyser och koltrasten sjunger så vackert. Nu har det kommit fler fåglar som kvittrar i träden. Och ekorrarna tjattrar ibland.
Jag skottade upp i hagen så att getterna inte skulle kunna gå på skaren över stängslet. De har fått komma ut och springa av sig på gården ibland i vinter. Men nu kunde de få njuta av att vara ute större del av dagen. Solen gassade. Jag tog en promenad med hunden på landsvägen. Hörde tranor och andra fåglar. En korp kom emot oss efter vägen. Det är en lång raksträcka på några km. När han såg mig tänkte han svänga av över trädtopparna. Men då jag lade mig platt på vägen vände han snabbt och flög över oss istället. De är så roliga korparna. Vi satt kvar där. Än kan man inte riktigt gå i skogen. Det är för mycket snö. På vägen hör man bilar komma på flera km avstånd, så det är ingen fara, förrän de passerar... Det var en an härlig dag. Min farmor och hennes man kom förbi och gick kaffe vid grillplatsen. Sen tog jag skidorna och swishade rakt genom skogen. Det är kul när man börjar hitta och kan gena rakt överallt. Men man måste akta sig lite för de blötaste myrarna redan nu känner jag.. för det rinner smältvatten under snön. Det är härligt med vårvintern.
Torvi står på stenröset. I tallen ovanför, spelar en talgoxe. Han sitter ovanför fågelholken. Dunsa skäller på Lyckan i hagen så hon ställer sig på bakbenen och bockar mot staketet. Ekorrarna springer ur bild när de jagar varandra runt uthusen.

Det har varit så soligt och härligt sista tiden. Koltrasten har sjungit både morgon och kväll och här om dagen seglade en tanig mygga ut ur tvättstugan. Våren är kommen till vinterlandet. Skare i skogen och skidturer ut på myrarna. Snömassorna har smält i en rasande fart. Och så fick jag inspiration och köpte ett par penséer och en påsklilja att sätta på bron. Idag vräkte snön ner. Den är blöt nu men det ligger kvar minst 15 cm.. Jag kom på att jag måste ta in blommorna. De var täckta av ett tjockt lager vinter helt plötsligt. Sen gick jag ut i fuset och hämtade lite halvdynga. Halvruttet hö med diverse spår och spillning av getter. Ställde hinken i duschen och samlade ihop alla stackars övervintrade pelargoner, -alltså, de som över huvud taget har något grönt och levande blad kvar efter vinterdvalan/torkan.. Jodå, de ser redan gladare ut och vissa har till och med börjat knoppas fastän de är allt annat än frodiga. Sedan tog jag mig faktiskt an de sex tomatplantor som jag köpt av ?grannen?. De stod planterade i mjölkpaket, men nu har alla utom en fått var sin kruka. Överst sätter jag ett litet lager svart köpt jord, så det inte ska lukta fuse i hela huset. Inte vet jag om det där gödslet är speciellt bra, men man tar väl vad man har? Måste ju ändå bli av med det på något sätt. Planerar att bygga odlingslådor att mocka ut i när våren kommer på riktigt. Jag och Tilde dansade i köket och sormade på toaletten med all jord. Hon satte plantjord i små pluggbrätten där hon ska sätta blomfröer sen. Mest spelade hon musik på min nya högtalare. I en av de skröpliga små växternas krukor låg en humla och sov. Den var så söt men tyvärr så var den lika torr som alla blad jag kastade i vedspisen. Den levde inte. Få se nu när den här snön ska smälta och om penséerna överlevde...

Tänk att en liten famn hö kan ge så mycket glädje. Hela flocken dyker på den med tuppen i spetsen. Han kuttrar uppmuntrande och bjuder hönorna på allsköns godsaker han hittar i prasslet. Krafs krafs. Alla vill vara med.

Trött och med bister uppsyn satt jag vid skrivbordet och skrev några få ord i en anteckningsbok när jag plötsligt fick syn på den buttra kvinnan i den släckta dataskärmen alldeles brevid mig. Att skärmen är svart, dämpar ju alla små detaljer som en vanlig spegel gärna visar upp. Kanske var det denna förenklade reflektion av ansiktet som lockade mig att omedelbart bläddra till en tom sida och börja dra ytterlinjerna av profilen. .. sedan ögonbågar.. Bara fylla på, inte sudda. Hakan fick jag dock göra om för om man ritar en bild men ser på en vertikalt stående skärm på ett horisontellt liggande papper, blir man alltid lite besviken när man sedan lyfter upp pappret vertikalt för att beskåda resultatet. Det bästa vore väl att rita på ett lutande ritbord, så vinkeln mellan öga och papper blir mer rättvisande än när övre delen av pppret ligger längre ifrån ögat. Jag försöker förgäves fota den vinkeln jag själv ser när jag skissar. Men kameran är inte mitt öga. Jag visar några olika foton av teckningen eftersom att vinkeln jag fotar i också påverkar hur teckningen verkar se ut. Allt ligger som bekant i betraktarens (i detta fall kamerans-dataskärmens- och så småningom ditt) öga. Tipset den här gången är alltså att inte göra som jag- använd ritbord :)

Blev väckt av att någon springer omkring på taket. Tänkte att det kanske var en skata, men sen började den springa fem och tillbaka jättefort. Försökte lyssna var den var, så jag ställde mig vid fönstret. Då såg jag plötsligt en lurvig örtofs. Sen kikade ekorren in. Såklart var fönstret stängt. Efter att den såg mig blev det tyst. Jag öppnade fönstret och såg att den satt där uppe och gömde sig bakom elknutarna.

Osaltat svenskt smör på affären. Det hade kort datum så priset var väldigt lågt. Kokar man ghee blir det plötsligt otroligt mycket längre hållbarhet. Man kokar bort all laktos och protein mm. Det blir ett väldigt rent fett kvar, man skulle kunna kalla det smörolja. Den stelnar i kylen, men man kan ha den i rumstemp om man vill.
Ghee används i arabiskt och indiskt kök. I ayurveda tillskrivs ghee många utomordentliga egenskaper. Där används sk. medicinskt ghee till och med för ögonbehandlingar. Det smörjer kroppen inifrån men fastnar inte i vävnaderna eftersom det inte blir slaggämnen. Detta ska förstås inte överkonsumeras men kan ersätta smör i det mesta, utom möjligen bakning och sånt där smaken kommer före.. En tsk ghee är bra vid förstoppning. Man kan ta det med varmt avsvalnat vatten. Man kan använda det utvärtes på kroppen också. Små barn som har ont i magen kan bli hjälpta av ghee.
Såhär kan man göra:
Tag smör, helst ekologiskt och osaltat. Hellre ekologiskt än osaltat tror jag, eftersom saltet kokas bort, blir kvar i bottensatsen. Värm smöret försiktigt tills det börjar koka. Låt Koka på svag värme ca 2 timmar. Det kommer att bubbla upp skum på ytan. Och det kommer att lägga sig annat på botten. Mellanskiktet blir en klar gul olja. Låt svalna. Tag sedan av skummet med en sked. Använd en skev för att ösa upp oljan i en glasburk, sila genom en duk. Kvar på botten blir bottensatsen som inte alls ser så aptitlig ut. I glasburken har du nu ghee klart att användas men med lång hållbarhet.

Jag har ritat lite.. en streckteckning. Hon har en lurvig skinnmössa på sig, det är inte hockeyfrilla.. Senaste tiden har jag önskat mig skogsskidor. Jag har snart bestämt mig vilka jag ska satsa på. Jag har läst lite på jaktsidor och så, för att se vad man bör tänka på och hur de funkar. Men jag vill nog ha tre olika par... också ett par nya löparskidor så man kan åka lite fortare i spår..
Jag har varit ute lite och åkt vissa dagar. Mina gamla löparskidor bär ju inte jättemycket så jag får åka på skoterspår nu när vi har så djup lössnö. Skidspår finns inte här där jag bor. Men jag har åkt några gånger ner till mina syskon och föräldrar i grannbyn. Det är drygt en mil genom skogen. Sen får de skjutsa hem mig för jag orkar inte åka hem igen. Det är mer uppför åt mitt håll dessutom. Nu sist kom det så mycket snö så det tog tre timmar att åka/ trampa.. Jag såg inte mycket av skidorna på den turen. De var mest under snön hela tiden. Men det är ändå härligt. Det blir några nedförsbackar nedför bodberget och det swishar så tyst i lössnön. Hunden lunkar nöjd efter. Det går ju inte så fort. Hon gillar turerna. I somras när jag skulle ut i skogen och plocka bär gick hon hem istället. Hon lägger sig på sin bädd på bron och väntar tills jag kommer hem. Det är bra med gamla hundar... Foton från första dagarna på året, då vi ännu inte fått så stora mängder snö..