Här är ett exempel på hur en tillsynes overklig klump med färg kan bearbetas med nya lager färg och skuggor så att formen framträder utan att det blir en rörigare bild. Det är en ekorre som kurar ihop sig i sitt bo. Boet ska jag måla sen. Ekorren är skissad i blyerts. Sedan suddar jag linjerna för att inte smutsa vattenfärgerna. Jag målar konturerna bit för bit med en tunn pensel varefter jag suddar nästa parti av skissen. Sedan börjar jag färglägga. Lager på lager med olika nyanser av brun, som jag blandar med varandra och med mörkblått för de mörkaste skuggorna. Tunna, snabba streck blir som hår. Sist av allt har jag lagt på vit gauchefärg för highlights. Det får ett lite plastigare intryck än bara akvarell kanske, men jag tycker att det blir en mjukare framtoning av bilden med dessa vita highlights. Det gör inte direkt målningen mer verklighetstrogen, men det är heller sällan avsikten med mina bilder. Jag vill förmedla en känsla och målar symboler och uttryck. Vita highlights ger en viss sötma tycker jag.

Lite bilder på killingarna. Geten skulle visst heta Hedda eller Hedvig, och bocken vet jag inte säkert. De är Lappgetter. Jag undrar på gårdsnamn om de ska ha stamtavlor. Myrlandet som Mellanboda har kallats av en författare. Vi är bara åtta åretrunthushåll här. Eller Skogstorvan, som jag nämnt tidigare.

Todays endless story. Sometimes things just don?t work out as planed. Trying again and again, never give up. Even though I thought the last failiure was the end, it never is, everything is eternal. Sometimes life commands us to rest. Back off and witch from a distance. And so be it. Waiting in patience is a rare skill these days. But I try to accept it. Then I just take another breath and try again. Some day there will come a better result than yesterdays. Keep on breathing and hoping ? (and do not condamn the ?empty? time, it is crucial)?

Asså, Torvi är som ett kinderägg. Nu kom det två överraskningar idag när jag kom ut i fuse på kvällen. Helt färdiga och nystöpta. Två starka, fina killingar som inte ens var helt torra än. Tilde har nog aldrig klätt sig så snabbt, hon hade inte ens sockar i stövlarna. Det var en getkilling och en bockkilling, Tilde satt och höll i getkillingen som fortfarande var lite fuktig och gärna ville ha lite värme. De hade redan ätit bra och var på benen då jag kom. Så fantastiska varelser.
Lyckan var förstås lite avundsjuk och gick och spankulerade på avstånd. Hon blev väldigt intresserad när jg började göra iordning i Torvis box. Lyckan gick in där och ville vara där. Jag satte in nytt hö och bytte vattenhink och hängde upp en värmelampa ganska högt i boxen. Sen fick jag stänga för att Lyckan inte skulle vara där. Då kollade hon på Torvis killingar igen. De går lösa i ladugården men hon vågar ju inte gå ända fram ändå. Sen gick hon till sin egen box och stack in huvudet mellan spjälorna som för att se efter ifall inte hon också hade fått några killingar. Det hade hon inte. Men hon är rund som en ballong. Jag och Tilde bar in killingarna i Torvis box och hon följde med. Där fick de hö och lite varmare men det tar ju ändå en stund att slita sig och gå in och sova. De vilar under höet som Torvi står och tuggar på. Tilde ville ha den nya lilla geten till sin och kalla den Hedda eller Hedvig.
Jag är så glad för Torvis skull. Första året, 2018, fick hon en killing som hette Fina. De var så underbara ihop och låg alltid tillsammans och kramades på natten, även sedan Fina blivit ett år gammal. Men tyvärr dog Fina och Torvi var så ledsen. Sen hade vi inga killingar förrän 2022 och då fick Torvi en stor fin bock som bara levde några timmar. Först hade hon varit så avundsjuk och tjurig när Lyckan och Spira fick sin killingar, men sen så dog hennes. Hon fick ha den hos sig över ett dygn för att hon skulle fatta vad som hänt men ändå gick hon sedan och letade och ropade efter den. Stackars Torvi. Idag har hon fått två välskapta nya killingar som hon tar så väl hand om. Hon verkar själv må väldigt förhållandevis bra efter förlossningen. Såklart hann vi inte vara med. Fast jag kände att hennes ligament var uppmjukade i morse och juvret fyllt. Jag trodde dom skulle komma lite senare men det kändes ju som hon skulle kolla inom tre dagar tänkte jag. Och Lyckan står i sin box, tjock som en ballong och tuggar hö i sin missunnsamhet. Hon får nog sina innan helgen.