Jag har hosta och feber den här veckan. Jag tröstar mig med att vi är på andra sidan nyår, alltså på vårterminen. Såhär års ser man solen envist skina mellan träden ibland. Ett alldeles speciellt varmguldigt ljus när den inte orkar högt över horisonten än. Teckningen från förra inlägget har nu fått en helt ny färg. Jag har lagt till ett envist vintersoligt sken. Men än är jag inte nöjd med teckningen. Det kanske jag aldrig riktigt blir. Jag gjorde den utan förväntan om prestation, skissade förstrött medan jag lyssnade på radion, men den passar bra att träna på.

Här är ett exempel på hur man kan göra med akvarell. Jag är verkligen inte någon som kan lära ut akvarellteknik egentligen, eftersom jag inte alls vet hur man bäst ska använda sig av själva vattnet och pappret. Jag har ingen teknisk kunskap i ämnet. Men jag har använt akvarell för att göra tecknkngar i många år. Det började med att vi skulle färglägga på serietecknarskolan. Vi skulle göra en seriesida färglagd på dator, en färglagd med färgpennor och en med akvarell. Jag insåg snabbt att trots att jag tidigare inte gillat akvarell pga sin blaskighet och sitt ostyriga flytande med färger in i varandra osv. så var det ändå bättre än de övriga alternativen. Framförallt såg jag dess potential, för ja, det var verkligen inte vackert målat den där första seriesidan, trots att konturerna redan var tecknade och akvarellen bara var färgläggning.
Sedan började jag göra färgen otroligt tjock och jobba med väldigt tunna penslar för att kunna kontrollera färgen på pappret. Det förtar förstås alvarellens säregna flyktighet och flyt, men det blev färg som jag kunde i princip rita med som väldigt tunna tuschpennor där jag också kunde dra ut färgen med vatten där den ska vara lite mer flödig. Det blir nästan som att man tecknar med akvarell istället för att måla med den på traditionellt sätt.
Den här bilden är ännu inte klar, men man kan se lite av hur den växer fram. Jag jobbar mycket med lager på lager. Tunna konturer o lager i skuggorna. Snölandskap får sakta växa fram från vitt till ljusblått och lite brunt och till slut så får man nöja sig med skuggorna. Jag gör bilderna med onödigt tydliga konturer eftersom jag gillar det runda och på något vis barnsliga, intrycket. Jag målar visserligen natur, men jag målar inte av den. Jag gör en egen variant. Ibland blir det nästan mer symboler istället för hur tingen verkligen ser ut. Tex när jag avbildar människor - de är mest som smileysar allihop. Ha en fin dag!

Ett gammalt grangolv blir som nytt. Det luktar så gott av linoljesåpan också.. Golvet är väl ca 100 år. Det var lackat när jag köpte huset. Alldeles gult och medtaget av repor, färg och annat. Jag anlitade en person som slipade golvet. Sedan behandlade jag det med lut för att gulningsprocessen ska avta. Golvet blir väldigt ljust? Nästan vitt men om man inte behandlar på något sätt så gulnar det fort. Efter att jag fått bort lutet så behandlade jag tre varv med det linoljesåpa. Den tränger in i träet och gör golvet tåligare. Det bästa är att efter att man behandlat det nedsåga några varv så räcker det sedan med att skura som vanligt med linoljesåpa hur många gånger som helst och golvet blir bara vackrare. Dvs. Man behöver inte ?göra om? golvet efter 20 år, som andra typer av golv eller behandlingar, tex vax osv..
När man såpabehandlar ska man ha fet linoljesåpa som blir ett skydd för golvet. Man ska alltid ha kallt vatten. Jag har tre hinkar: en med såpvatten, en med rent vatten och en tom att vrida ur trasan i. Jag har en ritbordet och grova skurtrasor av bomull. Man kan med fördel använda plasthandskar och knäskydd kan jag komma på i efterhand..
man börjar längst in i rummet och tar några plankor åt gången. Man gnuggar alltid längs med fibrerna. Jag tar rent vatten med en plåtmugg först och gnider med trasan ut det över tre till sju plankor så de blir fuktiga, inte blöta. Det är viktigt att inte sätta såpa på torrt golv. Sen tar jag starkt blandat såpvatten och gnuggar ihärdigt in det med rotborsten i träet längs fiberriktningen. Ibland suger träet åt sig mycket av såpvattnet, annars kan man ta trasan och torka upp lite och vrida ur i den tomma slaskhinken. Sedan tar jag kallt rent vatten med muggen igen och häller på det såpade området och torkar noga upp med trasan. Denna sköljning, där man tar bort överflödigt såpvatten med kallvatten upprepas minst två ggr. Man torkars torrt som det går så att inte golvet ligger blött i onödan. I värsta fall kan fibrerna i träet börja resa sig och orsaka stickor. Men ju fler gånger dusåpabehandlar desto ?fetare? och tåligare blir golvet. Det ska naturligtvis inte kännas fett. Inte heller torrt. Lyckas man får golvet en slät och väldigt behaglig yta.