dunsaluns

Senaste inläggen

Av dunsaluns - Lördag 25 mars 08:57

(Varning:ett mycket hönsigt inlägg, skrev även ett annat inlägg igår..)
Nu har tre små hönor och en tupp flyttat ända över diket och in i grannarnas lada. De är nu färdiga med sitt hönshus som är byggt nästan precis som vårt.
I somras när vi fick nya grannar skulle jag åka iväg med jobbet i tre-fyra dagar. Jag hade precis skiljt av killingen och började få mycket mjölk av getterna. Jag hade ju en väldans tur att frökenB som flyttade in, var intresserad av getterna, hönsen, örterna, ängarna, odling och gamla lantraser. Så hon mjölkade varje morgon medan jag var borta. Jag visste att de ville ha höns, så jag gick över med en blomma men tänkte ge henne två hönor och en tupp för besväret. Själv hade vi bara tre hönor förra våren, men det blev ju elva hönor och fyra tuppar nu, ett år senare. Förhoppningsvis förökar de sig lika bra hos henne. Det blev tre hönor för att få lite spridning, en svart med vitt stänk i kragen, en brunmelerad och en silverhöna. Tuppen SprättLarsson följer med tills de får kycklingar.
Kvar hemma går två vuxna ungtuppar och stämningen var lite tryckt innan de kom i ordning. Men någon vild anarki blev det inte eftersom de redan hade en tydlig rangordning mellan sig. Den svarta, storväxta tuppen tog snabbt kommandot och vaktar hönorna från den röde. De är från samma kull och jag hade hoppats att de funkar att ha dem båda kvar. Den minsta, ljusa tuppen passerar fortfarande som höna eller "ickehot" i de andras ögon, så han får gå kvar tills han växt till sig. Tanken var väl också att kunna ersätta lite konsumtion av mindre trevligt uppfött kycklingkött från affären, även om vi inte har så mycket att komma med...

Den svarte tuppen och den röde fick ju egentligen aldrig några namn eftersom jag tänkte att jag måste slakta dem. (Det blir inte roligt för hönorna om man har för många tuppar). Så den röde står väl på tur nu om det blir för bråkigt. Men de är ju så fina!...

Här en bild på den nya lilla gruppen som vi bar över till grannarna. Ikväll ska vi fixa med genbanken och intyg och så. Vi har redan haft kontakt med genbanksansvarig. Vi är alltså med i föreningen lantrashöns och korsar inte in moderna specialavlade raser i våra lant-/allmoge-raser. På så sätt kommer hönorna aldrig bli varken högproducerande äggläggare eller snabbväxande köttdjur eller vackra utställningshöns. Istället värnar vi om naturlig ruvning och att kycklingar växer upp med en mamma som kan lära dem allt nyttigt som att hitta mat ute i naturen och tvätta sig för att undvika ohyra osv. Det är friska "raser" utan egentlig rasstandard. De är ju också under väldigt lång tid anpassade till det klimat och den växtlighet som finns här i norra Sverige, så det försöker vi fortsätta att ge dem.

ANNONS
Av dunsaluns - Fredag 24 mars 10:47

När börjar du mjölka efter killningen?.. En månad? Två? Tre? Jag vet inte.. när det känns dags... Hur ofta verkar man klövarna? Ingen aning.. -när de verkar långa...
Hur väljer man vilken tupp som är lämplig att spara och när det är dags att gallra bort de andra? ...tja, hönorna säger väl till? ..det märker man...
Allt faller på plats om man bara gör sitt bästa och har lite förtröstan. Litar lite mer på sig själv. Ibland måste man stanna upp och få riktigt lugnt omkring sig för att faktiskt kunna känna. Då kommer fler svar och man hittar lättare rätt.
Idag sa Lyckan att det var ok att jag tog en skvätt
- nymjölkat

ANNONS
Av dunsaluns - Söndag 19 mars 20:14

Tiden går så fort! Städning, tvättning, disk och högar av vuxenläxa... Här sitter jag och Lalah i den starka eftermiddagssolen, i ladugluggen. En fantastisk liten höna som just börjat värpa små ägg.
Man måste stjäla såna här stunder ibland. På väg mellan skruvdragare och hockeyträningsföräldramöten...

Av dunsaluns - Lördag 18 mars 06:24

Jag tappade min mobiltelefon. Synd på alla foton jag hade. Annars var det väl ganska på tiden att slippa den en hel helg. Men just nu när tiden gått så långt att den börjar göra parodi på sig själv genom att vi behöver en app för att logga in barn på dagis(!!!!) ...
Ja, jag kände att jag behövde vila lite från all nätkommunikation och började undra om det ens är OK att inte äga en mobiltelefon idag? Eller vänta nu, det räcker ju inte! Man måste ju ha en app-phone = smartphone... Måste man? Jag måste logga mina arbetstider för att lönen ska bli rätt. Till det behövs BankID eller mobilt BankID annars blir det en massa extrajobb för min chef (och det tycker jag inte hon behöver). De har inte tid, det blir alltså enklare om varje individ dokumenterar och administrerar precis allt i livet själva. De som jobbar har inte tid. Chefen har för många ärenden, fröken har för många barn, barnen har för många timmar... Alla måste jobba ihjäl sig. För vad? För att vi har det lyxigaste samhället i historien. Vi har mat på bordet och massor av "rättigheter" serverade. Också anser vi oss inte ha råd att ha fler anställda på äldreboenden så vårdarna slipper slita ut sig. Hur kommer detta sig? Vi snålar alltså och sliter för att ha råd med ännu mer lyx. En smartare smartphone och en ny smarttv så man hänger med i nätets uppdateringar och varför inte en smart bil?
Man kan ju koppla ihop alla till en megahjärna som håller koll på oss och vad vi gör och vad som finns hemma i vår smartkyl så vi slipper fundera på vad vi ska handla när vi är trötta och på väg hem från jobbet.
Min nya mobil frågar mig hela tiden om privata saker som den, genom appar, "vill ha åtkomst till" den vill alltså ta del av foton och platsinformation (så den genom gps alltid vet var jag är) och om det är ok att "alla" automatiskt får mitt telefonnummer.. Kort och gott; att all information snabbt och smidigt kan delas hur som helst. Vill man tacka nej till något av detta är man en besvärlig person eftersom det är nästan omöjligt att komma runt vissa av dessa frågerutor som dyker upp.
Visst är det roligt att kunna ta foton med mobilen, googla saker man gärna vill veta, eller kolla på någon rolig app. Men jag tycker detta ska vara en lyx man väljer. Det börjar vara läskigt när det blir ett "tvång" för att kunna fungera som normal människa, samtidigt som den lilla manicken har koll på alla dina konton, koder, platsinfo och känner igen dragen på hela din familjs ansikten. Det är kanske som någon sa till mej, då hen hörde att jag tappat mobilen
"Åh, nej! Man har ju allt i mobilen!!" Oj, tänkte jag, nu var jag nog blåögd som inte var mer upprörd över att ha tappat den. Men vid närmare eftertanke har jag inte allt i mobilen, och jag är väldigt glad att största delen av mitt liv är förlagt utanför..

Av dunsaluns - Söndag 5 mars 08:26

Pinkfeets miniägg! Nu är vi äntligen självförsörjande på ägg :) och igår plockade jag in två miniägg (längst fram i korgen) som troligtvis kommer från "kycklingarna" som kläcktes i september. Pinkfeet, som fick sitt namn samma morgon är ganska misstänkt eftersom hon höll sig kring redena mycket.
Inte nog med detta; det har ju dock visat sig att jag begick ett roligt misstag när jag trodde att alla utom två var tuppar. Det var bara en tupp och sex hönor!! (Kycklingarna).
Nu har jag kokat ägg till frukost. Två barnägg och två vuxenägg ;) så nu ska vi äta "ägg som Ronja" till frukost, alltså inte stekt ägg utan kokt och bara som det är. (Har du sett filmen Ronja Rövardotter, då hon har matsäck med sig sin första dag i skogen?...)
Sen bär det av ut på äventyr.
... Men tänk att Pinkfeet, Lia, Lala och alla de andra som jag trodde var tuppar... Sqweee :D... Alltså bjurholmshönsen.. Så mycket glädje, så lite problem.

Av dunsaluns - Måndag 27 feb 10:15

i helgen har alla ungar varit ute och skuttat i snön. Äntligen! Gullies små ynkliga killingar har fått lite fart och sprungit med de andra. På bilden åker de dock på släden med Tilde. Jag hade dragit ner flera höbalar till ladan, så jag fortsatte med det sista höet ut till hagen. Släppte alla lösa och vips är de ändå i fållan.

Den svarta lilla getkillingen heter Lycka och den vita bockkillingen heter Modig. Det är alltså Gullies killingar, som nu är två veckor.

Här ovan ser man en bit av Julia och hennes killingar Spira och Torvi. Dom är vilda och svåra att fånga på bild. Nedan har vi Spira och Lycka utanför getkojan i vinterhagen. Julia och Torvi står i den mörka dörröppningen.

När det blir många barn i hagen flyr Julia i utkanten och drar Spira och Torvi med sig. Men snart är de nyfikna killingarna tillbaka och skuttar på oss.

Det känns bra att kunna ta ut dem allihop och blanda dem till en riktig flock. Här kommer Gullie med Spira och Torvi efter. Längst bort står Modig, hennes egen killing. Sist en bild från igår, när kusinerna var med. Det är roligt att se på när de små springer runt. Sitter man tyst och stilla så kommer de fram och busar eller myser på en själv. Men de är svåra att fånga på bild. Foto nr 1,2 och 4 är taget av grannen Louise.

Av dunsaluns - Onsdag 15 feb 21:00

hehe, min sänglampa gick sönder och jag som alltid läser på kvällen... Men snart har jag nog en ny om allt går vägen. Under tiden har jag roat mig med kavaljererna, majorskan, greve Dona, Elisabeth och alla de andra figurerna runt Ekeby och Gösta Bergling.
Jag har nämligen lyssnat på Selma Lagerlöfs "Gösta Berglings saga" nu i två låneperioder haha, jag somnar ju hela tiden! Och så får jag spola tillbaka några kapitel till nästa kväll, också lyssnar jag om en bit för att minnas vad jag hört. Men oj oj vad jag ändå missat mycket. En sån innehållsrik saga! Och den skulle man lyssna på halvdrömmandes. Ja, den har fyllt sitt syfte i allafall. Jag har somnat och sovit bra senaste tiden :) nu funderar jag bara om jag kanske skulle börja om från början igen så jag får höra alla de därdetaljerna som jag missat. Men nej, det är nog daga att lämna tillbaka på bibblan :) godnattt

Av dunsaluns - Tisdag 14 feb 14:17

Jag såg väl att hon var på väg. Satt med Julia igårkväll och hon var så kärvänlig och visade alla tecken på att killa. Men Julia gör som hon vill och låtsas verkligen som ingenting fast jag såg... Till slut gick jag in. Klockan närmade sig elva och jag tänkte att klockan fyra inatt kommer dom....
Skyndade mig ut halv sex och då slickade hon det sista på sina nyfödda killingar. De gick omkring i boxen och såg så starka ut. Oj, vilka friska starka gossar! Men nej, det visade sig vars flickor. :)

Precis som Gullie fick hon en ljus och en mörk, fast den är inte svart. Båda är spräckligare än Gullies killingar. De är ju två dagar äldre men det märktes då inte i morse. De ligger och vilar och flickan är så smal och har hård konkurrens av sin bror, som mamman bryr sig mycket mer om. Men kanske tar det sig med omsorgen om dottern tillslut..

Presentation


Hej!
Jag tycker om att skriva och göra bilder. Här på bloggen samlar jag bilder och texter om sånt jag blir glad av. Nästan allt bloggande sker via mobilen, delvis därför kommer mina foton vara långtifrån felfria.. Gillar någon bloggen och vill läsa och

Fråga mig

0 besvarade frågor

Copyright

  Alla texter och bilder här skyddas av copyright!

 

Vill du låna en bild (tex. till din blogg)och hänvisa till mej är du välkommen att fråga :)

Att dela mina hela inlägg på facebook är ju också helt ok (eftersom de då kopplas hit till min blogg)

MEN

 Tar du/kopierar en bild/text utan lov, kommer jag hem till dej och river sönder din cykel!!.. eller nåt... >:(

 

 

Kategorier

Senaste inläggen

Länkar

Sök i bloggen

Senaste kommentarerna

Arkiv

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18 19
20
21
22
23
24 25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2017
>>>

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ dunsaluns med Blogkeen
Följ dunsaluns med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se