alltså, getosten som jag har gjort, wiiiii! Den har stått och lagrat sej i källaren i två månader så nu ska den vara safe att äta. Jag kan säga att den såg godare ut när jag bar ner den än när jag tog upp den igen.
MEN, under det brungråmögliga skalet med en massa vitt lurv låg en fin vit ost som var så mild och god! Smakrik och lite nötig men inte den där sura eftersmaken som vissa andra ostar har. Absolut inte frän eller stark, som fördomarna säger. Bara fin mild getost.
Jag gjorde den hos en getfarmerska som har mejeri och säljer ost. Jag skrev lite om min resa dit i början av april. De var mitt inne i killningstiden så det fanns mycket gulligt att se och gott om råmjölk, som vi bla. Gjorde killingdans av, även om hennes killingar alltid får gå med sina mammor.
Mitt önskemål var att få lära mig göra en mild hårdost som är lite mer som en vardaglig ost att ha på mackan men ändå enkel att göra själv. Sen ville jag lära mig mer om hur de ordnar med hygien på fäbodar eftersom jag inte har någon avancerad anläggning och vill kunna göra det så enkelt som möjligt. Jag tänkte mig nog en vit caprin, men vi gjorde en fäbodost som var desto mer intressant, för även om vi alla tog hem en ost var av samma ostmassa, så får de olika smak beroende på olika källare.
Skulle va kul att se hur "systerostarna" blev...

Åh, nu vill jag ju göra mer ost och ha mer getter och bygga mejeri och allt! Så roligt och gott och vilka fina djur de är, de till och med luktar gott! (Utom bockar efter brunsttid)
Jag blir helt salig..
...puh, nu ska jag dricka mitt te och se "ack Värmland". Mia Skäringer är så himla rolig, och dom andra också för den delen...
God kväll!

PS. Så här läskig såg osten ut när jag tog upp den...

så en vacker kväll i juni fick lockarna falla.. Det är lite vemodigt, för hon är ju söt i sitt långa hår, vackrare blir hon ju inte av min trubbiga sax. Men vilken befrielse att bli av med vinterpälsen så grundligt.
Det är skönt att kunna hålla till i mitt nya "stall" med pälsandet, då slipper jag stå i köket och håra ner, eller ute där det blåser hår i min näsa och mun och man börjar frysa. Det var helt lagom att stå där nere och höra kaninen prassla med sitt hö. Han har börjat få gräs på dagarna, men det har inte blivit riktigt läge för honom att flytta ut än eftersom att det regnar så mycket varje dag.
En sån här "snabbklippning tar väldigt lång tid för mig och när vi var färdiga såg jag att svanarna lagt sig till ro på vår sida av viken nedanför hagen. Det är verkligen högvatten nu efter allt regn. Hoppas svanarna vill vara kvar. Jag som hade tänkt göra en extra beteshage ner mot vattnet där det växer en hel del gott sly, men jag vill ju inte störa dem..
Bla bla bla.. Godnatt allihopa!

för en vecka sedan var min pappa här med sina hästar och plöjde och harvade. Jag fick mig ett stort potatisland. Medan han plöjde så kastade jag ner gödsel från getternas vinterströbädd i fårorna. Också sprang jag omkring och tog bort stora stenar som plöjdes upp.
Han har nordsvenska brukshästar som han jobbar med i skogen och med lite jordbrukskörning och turistkörning med mera. Ibland kör han med tex. slåtterbalk på Hägnan i Luleå och liknande ställen, dit allmänheten kan komma och se på slåtterdagarna.
Många av hästarna har han fött upp själv och då har nästan alla namn som börjar på V efter urmodern Vallsy. Hennes dotter Virmi är nog den som haft flest föl, också Virmis dotter Vilma. Dom tre gick länge i bredd framför griplastarvagn och annat. Två blondiner och en brunett som jobbade hårt i flera år. Innan dess hade Vallsy gått i par med olika valacker som pappa köpt tex. Panter, den stora klumpiga och Dart, den kaxige krutburken med höga knän. Men Vallsy blev gammal. Jag tror hon var 24 år när hon hastigt lämnade oss. Pappa hade trappat ner hennes jobb för pensionering, men hon ville gärna vara med. Nu finns inte heller Virmi och Vilma kvar. Men deras ättlingar blev ganska många. Vilmar och Vallman heter de som var här. Valmet, Valtra, (Fordsson?)Vidar,Vinter, Lydia och Viktor är några av dem.
Vi satte inte potatis direkt, det var för kallt och blött, så det skulle få torka upp först...
Sedan dess har vi haft ungefär en solig dag och en solig morgon då det inte har regnat. Idag regnar det igen! Jag som tänkte ut i skogen och såga några granar... Och sen skulle vi ju ut med ponnyn också..
Potatisen får visst vänta, och allt annat utejobb också. Hagar och grindar och planteringar och rabatter som ska göras. Och börja rensa ogräs..
Nåja, i fönstret står några försatta potatisar och frodas i sina mjölkpaket. Det får väl bli en lugn och skön dag idag. Vi ska fara med blommor till några moror idag också.
Ha det bra!

nu är vintern slut och den sista lövkärven åker ner från loftet.

Det regnar idag så jag bar ut löven till det lilla gethuset i hagen. Då kan de vara där inne och mumsa löv medan regnet smattrar mot takplåten. Det var mycket uppskattat, de kastade sig ivrigt över kärven, som jag delade upp i två olika högar så att de kan äta i lugn och ro.

Vårsolen strålar utanför fönstret och här inne sitter jag och läser igenom texten i sagan. Det blir en del slarvfel när man skriver.
Jag är trött. Igår jobbade vi hårt. Jag städade ur färdigt i getternas vinterkätte och gjorde i ordning årets planteringar. Janne gjorde en ny planteringsbänk av häggen som han sågade ner. Den hängde djupt ner över parkeringen och gräsmattan och det var bara en tidsfråga innan någon bil eller äppelträdet skulle stryka med i dess fall.
Getterna fick en liten del av trädet. Det är härligt med vår, men mycket att göra. Jag har dragit på mig en förkylning så det är lite skönt att ha innejobb trots att det är så fint väder. Nu vill jag bli färdig med den här boken!

..du vet- sommarpsalmen.. Nu tänkte jag experimentera med att göra nåt av gammalt hö istället för att bara odla brännässlor, som det ju blir om man lägger ut det i en hög. Så jag grävde upp jord ur odlingslådorna och kastade ner hö där under, eller rättare sagt, djupströbädd innehållande hö, getkiss, getbajs och lite spån och halm kanske..
Jag har alltså i samma veva börjat städa ur getternas vinterstall och få tomt och rent i ladan.

Som tack började getterna försöka krypa ut ur hagen i jakt på nya primörer. Hunden höll sig i bakgrunden och iakttog stilla. En sädesärla gjorde mig sällskap. Bakom sädesärlan på bilden ser man traktorskopan som är full av spån från kaninburen som jag kastat där hela vintern, det använder jag också till gödsel. Det blir spännande att se om det funkar eller om växterna svimmar av mina gödselexperiment. Ett annat är hinken vid morotslådan, där jag dränkt små brännässlor i vatten, det ska tydligen också vara bra att gödsla med...

jag är hemkommen från en otroligt inspirerande och rolig resa till Britta i Brinken. Hon är en väldigt skön och härlig person som äger en massa sköna och trevliga getter. Av getmjölken gör hon ost som säljs vidare till vissa butiker. Allt görs i hennes lilla byamejeri.
Utom förstås den riktiga fäbodosten som tillverkas ute på fäboden om somrarna.. Det är så roligt att lära sig av henne eftersom tillverkningen sker i så pass enkel skala att man kan översätta det till sina egna tillgångar och prova själv hemma. Vi fick lära oss massa nyttiga saker om hygien kring både mjölkning, Ystning, och lagring. Det är ju faktiskt både det svåraste och viktigaste, kan tyckas.. Fast, eller.. Det är ju också viktigt att produkterna smakar bra och att getterna mår bra. Och det gör dom! Vi fick smaka flera jättegoda ostar och getterna blev ihärdigt ompysslade av Birgitta.
Tyvärr ballade kameran ur hela tiden så jag hann inte få några bilder som gör den vackra verkligheten rättvisa..

vi gick ner och slappade vid en liten eld.

Tränade parkour

Getterna låg bredvid och solade

Lite virkning

Lite mys

Lite middagsovning under en gran