Klockan slår åtta och det är tydligen siesta redan. Igår var det rekordvarmt. 33-38 grader. Så när jag satt upp ena långsidan av nya hagen öppnar jag grinden och ber dem följa med. Men getterna ligger i sina sandgropar och rör sig inte ur skuggan. Lika bra man tar en paus med dem, så man inte får solsting igen. Jag har haft ont i huvudet, så idag gick jag upp tidigt för att slippa stängsla i hettan. Getterna gömmer sig också för solen. Jag har inte sett dem gräva ner sig eller sandbada förr. Det är ju sådant som fåglar gör...

Spira sträcker på halsen där hon ligger med en sten som huvudkudde. Eftersom jag lämnat grinden uppe kommer hönsen struttande.

Att hagen är öppen känns ju inbjudande men de verkar också väldigt nyfikna på getternas sandbad. Tuppen spanar på avstånd en god stund innan de kommer sättande i samlad trupp. Dock stannar de till bakom sista stenen och smyger likt indianer innan de helt öppet visar sin beundrande entusiasm.

Helt plötsligt blir Lia väldigt nyfiken på mig, hon som annars är så skygg. Fifi går och inspekterar Spiras fina sandgrop bland stenarna. Tvillingarna Torvi och Spira stångas lite..

Satt och språkade med min get i hagen en kväll. Det blir inte så ofta man tar sig tid att verkligen sitta ned och njuta av varandras sällskap. Det är redan flera veckor sedan nu. Vi satt där tills solen gick i nordan och dimman kröp upp över ängarna. Hon saknade Tjeephes. Det var ju sorgligt att han blev sjuk. Det var längesedan nu.. Ett och ett halvt år sedan minst. Men så skämtade jag lite om det där med bockarna och genast brister hon i gapskratt.

Jag har ett hål i gräsmattan. Jag grävde två. I det ena planterade jag ett äppelträd. Sen har det andra äppelträdet stått i sitt halvhål och väntat genom tid av fotbollsträningar, matcher och cuper som gjort att jag inte hunnit. Men så en afton hoppade jag ned i gropen och fortsatte gräva. Hoppade fort upp igen och hämtade järnspettet. Sten, sand och lera. Här behövs grävas ordentligt för att få träd att trivas. När det äntligen var klart kastade jag ironiskt nog tillbaka några stenar i gropen för dränering. Sen började jag fylla på med jord. Trött var jag och myggorna blev galna i den sena kvällen. Jag tappade räkningen på hur många skottkärror jord som kan rymmas i ett hål. Så plötsligt, mitt på grusgången, där jag går med skottkärran för att hämta mer jord, så bestämmer sig mina kängor för att det är godnatt och de gängar upp med skottkärran för att förgöra mig. Skottkärran är av gammal modell med ett snyggt litet rosthål på sidan och vänstra handtaget av trä är av tid och nötning splintat och på så vis aningen vässat för specialgrepp. Kängorna beslutar sig alltså för att haka ihop mitt i steget, de metalliska hakarna för snörning upp på skaftet hindrar mig således mitt i steget att fungera som en rörlig organism. Jag faller förstås pladask varje gång detta händer, men så mycket värre brukar det inte bli. Någon gång har jag tillochmed lyckats rädda de ägg jag i stunden burit på.. men denna gång var det alltså en skottkärra i nävarna, som jag spastiskt drog åt mig mitt i den omedvetna tiondels av sekund som inträffar när kroppen helt plötsligt inte kan lyda på grund av kängornas illvilja. Så där jag flyger framstupa drar jag åt mig det onda handtaget på skottkärran som träffar mig rakt i käken med dubbel kraft innan jag ligger och kvider i gruset. Jag liksom kände hur trycket på vänstra käken förvred hela skallformen så att den istället buktade ut på höger tinning. Trött och grinig och överraskad och plågad hade jag utropat ett starkt AJ! innan jag passade på att blunda och åla mig i grusgången. Men sen skrattade jag och skämdes lite när jag inser att grannen kommit och står alldeles brevid och iakttar mig och frågar vad som hänt.. Alltså, hur lejd är man?...
Nå, nu har även andra äppelträdet fått sin plats tillslut...

Jag har varit ute på motionsrunda med hunden och skådat allsköns blommor i vägkanterna. Så underbart med sommar. Fikar på baksidan. I brist på bröd tar man limpa (kanelbullar). Sitter i något som kan liknas vid en illa skött syrenberså på baksidan av min vildvuxna trädgård. Ska mjölka och sen åka till kontoret. Det är ju underbart att vara lite halvledig sådär på 40% semester ungefär. Jag målade lite med flickorna igår.. gjorde en bild till en platsannons och en liten prinsessa. Det var skönt att ha en stund hemma. Vi har mest varit på fotboll sista tiden också har vi letat lite cowboykläder.. det är kul att klä ut sig och leka lite. Vissa tycker visst att jag är gode lejd när jag rider ut på käpphästen med min cowboyhatt för att kasta sopor i tunnan. Tur att det är glest mellan husen här.. Nästa stund jag får ledigt ska jag ta tag i spaden och gräva kring äppelträden tänkte jag. Lite skoj får man väl ha emellanåt..

Vi gjorde en god middag här hemma på midsommar.. dukade fint och åt ute på altanen. Sen öste regnet plötsligt ner. Vi hörde hur det kom brusande mot träd och plåttak och vips var allt blött.. Jag hade förberett en efterrätt inne.
Hackade digestivekex
400g Philadelphiaost
5 dl grädde
2,5 dl florsocker
1,2 msk vaniljsocker
Några jordgubbar

Vispa grädden. Rör ihop socker och Philadelphia till en jämn smet. Blanda försiktigt ihop med grädden. Ställ i kylen. Hacka digestivekex. Varva gräddsmeten med digestivekexsmulor och jordgubbsbitar i stora glas..snabbt och gott..

Nej, honungen är inte alls lika nyttig om den upphettas. Men nu har jag gjort billig granola för att slippa köpa svindyr granola eller onyttiga frukostflingor. Ibland behövs snabbmat på sommarlovet och fil kan man ju alltid ha hemma. Så jag värmer matolja och rör ner en rejäl kluns med honung. Ugn 225 grader och blanda grynen med honungsoljan väl. Jag strödde över lite kakao och vaniljpulver (ej vaniljsocker) men de skulle jag säkert ha haft i efteråt istället. In i ugn och rör om ordentligt några ggr. Vips har man färdiga frukostflingor. Tidigare har jag bara gjort havre och råggryn med kanel. Kanelen känns söt så jag blandar i lite i denna också. När jag handlade på Willys hittade jag detta grynpaket med flera olika sädesslag, det var ju bra tänkte jag..
Godast blir det att blanda i alla möjliga sorters frön och lite nötter och torkad frukt i efterhand, men då är ju vissa ungar så kräsna, så det får man väl lägga i själv då...

Tack snälla mamma som bakat bullar!
Jag och Tilde fikar på vår kvart hemma innan vi ska med Viggo på träning och så åka och handla. Så gott med kanelbullar.

Oj vad det nalkas... Vi har haft bamseloppet och sommarfest på dagis och fotbollscup och bort till Arvidsjaur på match en hel lördag. Shoppa examenskläder och så fobollskläder till dottern som var på sin första träning igår. Ett svettigt 12timmarspass i gassande sol för att anlägga täckodling och städa ur fähuset. Gräva och plantera äppelträd. Flytta jord ur lådor. Kycklingar kläcks med lyckad utgång. Jord sätts ut och frön. Nya skor. Matsäckar som ska med. Några blomplantor döda men vi sår nytt. Klippa gräsmattan. Skolutflykt med övernattning för sonen. Match ikväll, träning imorgon. Ringa fröken om examen. Jaga räkor i stan. Jobba övertid för viktiga uppdrag. Fixa till i sommarstugan. Sova i sommarstugan för värmen. Kompisar och sovfrämmande. Klippa gräs fyra timmar. Laga sekatören. Röja sly. Laga hage. Tvätta kläder, leta regnkläder. Ordna sommarlunch på jobbet. Blommor knoppas, hoppet spirar. Koka saft, baka kakor. Frysa på fotbollsmatch. Svettas på fotbollsmatch. Köpa glassar. Bada i vattenspridaren. Cykla till badstranden. Bada på en annan badstrand. Hälsa på lillkusinen. Heldag på lekland och restaurang med ett födelsedagsbarn. Presenter.
Slå myggor.
Det var kul att dottern hittade nya kompisar i närheten, de kan springa till varandra. På bilden går hon in och visar sin get för en ny kompis. De plockar vinterpälsens ull som håller på att släppa. Getterna tycker det är skönt. Det är en fantastisk tid nu. Men väldigt intensiv. Nästa vecka är jag ledig några dagar. Lite semester över midsommar. Hoppas det blir bra :)