Vi började med att släppa ut getter och vattna höns och allt i växthuset, där såg jag en liten liten brun ödla som plirade mot mig. Efter frukosten åkte vi för att bada i en skogssjö dit vi brukar fara nu sedan jag flyttat. Jag såg en orm när vi kom fram. Det är så skönt att simma under vattnet och verkligen svalka sig såna här varma dagar. Jag brukar vakna upp och må illa och ha huvudvärk redan innan jaggått upp om det är en sån där riktigt varm sommardag. Det är nåt nytt som jag snart tänker bli av med, för jag har verkligen alltid tyckt om värmen annars.. Vi bara doppade oss och badade lite innan vi åkte igen, jag såg en svart liten ödla springa över grusvägen när vi lämnade byn..
Nät vi sen ätit lunch åkte vi iväg till nästa strand, nedanför mammas hus. Där mötte jag flera jag kände och barnen hoppade i och badade igen. Jag badade också. Tilde tränar på att simma och Viggo tycker om att hoppa från bryggan. Så jag simmade med Tilde och hoppade från bryggan med Viggo.. och Hilda, min systerdotter som är två år. Jag höll i henne när hon hoppade från kanten på det grunda..
Jag bytte om i det lilla båset på stranden, men barnen hade varit smarta nog att lämna alla kläder uppe i mormors hus. De sprang iväg och när jag kom upp stod mamma och tvättade Tildes hår. Viggo kom ut ur duschen och vi satte oss vi valplådan. Edith blir så glad för då vet hon att hon får godis av oss. Hon bryr sig inte alls om att vi plockar upp och håller hennes små valpar. De är så små än, de kan inte se eller så. Sedan for vi vidare till min syster som fyllde år för två dagar sedan. Steffe kom med glass och Hilda åt glass och busade med mina barn i sin pool och med bubblor och sin stora kanin. Tilde flätade min systers hår. Och så smakade vi olika grödor de planterat. Smaka INtE den stora röda ?salvian?! Den doftar underbart men i nästa ögonblick inser man att den måste vara dödlig..
På kvällen for vi till en sjö här i närheten och testade Tildes fiskespö igen. Hon fick det när hon fyllde år. Vi tog med oss ved och en korg med varm choklad och korv att grilla. Viggo hade förstås med sig fotbollarna hela dagen. (Det är nog enda dagen vi intevarit på en fotbollsplan denna vecka). Det var jättemysigt. Barnen var så nöjda och lekte lite med pinnar i elden och hunden var nöjd att få följa med även om hon mest ligger i en blåbärstuva. Tillbaka vid bilen satt en stor groda som Tilde försökte fånga. Sen läste jag lite ur ?Spring Fanny, Spring? som Tilde köpt på biblioteket. De är inne i en period då de älskar hundar båda två. Vi såg en jättefin hund på förmiddagen, den var korsning Leonberger-Newfoundlandshund. Lite kortare ben är en Leonberger och lättare kropp och päls än en Newfoundland. Den hade inte för stora läppar som hänger ner. Jag har haft lite såna där stora boskapsvaktande hundar i tanken nu när Dunsa blir gammal och jag bor ensam i skogen, men sen har vi tittat mycket på dvärghundar ochså, barnen tycker ju att de är sååå söta. Jag me. Men jag vet vissa problem både med stora och små hundar. Och när vi kommer hem och Dunsa ligger på bron och viftar på svansen så fattar man ju varför man köpte henne.

Sommarlovet började stort. Viggo hann med sju bad under helgen. Skolavslutning, kompisar och en dundervinst i fotboll. Tar inte med bilderna med kompisarna..

Förra veckan såg jag att svartvit flugsnappare flyttat in i fågelholkarna här. Jag har sett rödhake och bofink och bergfink och trastar och talgoxe mm. Jag satt mot ladugårdsväggen och vilade mig och gladde mig åt att någon före mig tagit hand om fågelholkarna så att så många fåglar flyger runt och kvittrar. Så igår den 23 maj, lade jag märke till ett bekant kvitter. Något som påminde mig om barndomens somrar med sand mellan tårna, solsken och damm. Jo visst, där singlade ladusvalorna omkring över gårdsplanen och satte sig på eltrådarna. Jag vet inte om de hittar in genom hålen i väggen på höladan. Jag undrar om jag måste gå och öppna dörrarna där uppe. De skiter visserligen på golvet uppe på höladan.. Jag tycker om att vara där uppe själv, och skulle gärna använda utrymmet som tillhåll för både mej och barnen, så man borde väl låta bli att bjuda in skitare.. Jag kan se dem på nära håll från sovrumsfönstret, när de sitter på ledningarna. Bakom ladan klättrar en ekorre i en björk...  Förmodligen kom de första svalorna några dagar före jag såg dem. De hade lämnat spår på mitt sovrumsfönster. Möjligtvis har de ett bo här under nocken..

Vi red genom en magisk vinterskog idag, Tilde, Dunsa, Spöket och jag...
(Den sista var ju som ett helt valv)

Jag blir så glad av alla fina människor! Tänk att igår kväll när jag hämtade in posten blev jag sittande på kökssoffan med tårar i ögonen. Jag fick ett så fint kort med hemmagjorda julgransprydnader av björnmossa. Så fint och vad rörd jag blir. Jag gick och hängde upp dem i granen. Jag har alltid en fjuttig gran som är rätt gles eftersom det inte ryms någon stor gran i vårt hörn. Men jag vill ha en riktig annars är det som ingen vits känns det som för mej. Vet inte om det är en bra kompromiss att den hellre får va lite tanig då? Är man enveten så är man.. Tilde och jag har klätt den med en blandning av nyare små kulor och gamla kottar,kulor och klockor som jag fått av farmor som hon i sin tur fått med sig från barndomen. En och anan har tyvärr krossats genom åren, men Det värdsliga ska användas och Man ska inte gråta över det materiella... vi har också barnens kreationer i granen: av kristyrdekorationerna är det nästan bara Zlatan som överlevt tre julars hantering, HalloKitty har krackelerat lite men verkar även anfrätt av nån sugen sockerråtta. Under granen väntar några paket.. och tomtarna tassar dit med nya så fort man vänder ryggen till..

Idag är jag nöjd. Bl.a så rörde jag ihop getmjölkstvål. Den här gången hade jag i lite lavendel, ringblomma och blåklint som vi odlade i somras. De hänger på tork i små buketter där nere. Man borde väl sätta dem i en burk..
Jag hade i lokal honung och bivax också. Nu har jag äntligen hittat en som säljer finaste bivax från sina egna bin. Tänk, då bor han ju bara några kilometer från mej också. Så tur! Så nu kan jag koka mer tvål om jag skulle få för mej.. en sån här sats räcker minst ett år för oss, så det är ju ingen brådska ändå..
Ikväll kokade jag lite te av ringblomma och rölleka. Har aldrig druckit det förut, men det ska nog vara bra för mig nu..
Det är alltid en fördel att ha läst ayurveda. Det finns ingen mirakelkur som är bra för alla, eller ens alltid är bra för en. När man ska balansera doshorna måste man ta hänsyn till person, dagsform och yttre påverkan.. Jag tycker om mycket, det gör mig glad..

Så åkte jag tåg en dag. Från Kiruna till Luleå.. det finns så mycket vackert när man åker genom landet. Från snö till höstgula skogar. Solen sken och jag längtade alldeles förskräckligt ut i både vidderna och snåren och skogar och de blanka sjöarna.. Jag kunde ha klivit av tåget redan i Murjek om det nu inte vore så att jag var på resa i jobbet. Men direkt jag kom hem så åkte jag och Tilde till lilla shettisen spöket och tog en liten tur i skogen. Hon är ju världens snällaste, den lilla kraken. Men Tilde har knappt ridit på ett år för Spöket var först halt en omgång men sen fick hon nåt fel i munnen och har magrat en hel del. Veterinären har raspat ner en tand som hade vuxit för lång så nu börjar hon bli bättre och de andra har också börjat om att rida lite. Men lilla hästen har ju inga muskler kvar på rumpan så hon ser ut som en liten ko.. duktig är hon och det var kul att se att Tilde kunde ta in henne och borsta och fixa och rida och styra själv. Det är fint att få ha en sån snäll ponny..
Ikväll snöade det här hemma, så vi fick gå ut och fånga lite snö på tungan. Tilde gjorde en minisnögubbe och sen gick vi bort till badplatsen och kände på vattnet. Det var iskallt..

Jag hittade några bilder från sommaren. En tillbakablick innan vintern kommer...
Jag gick ut och fotade lite blommor och bin och några av alla sorters fjärilar vi har fått här. Plötsligt när de är tillbaka inser man att, så var det när man var liten.. låg man i gräset fladdrade det alltid förbi någon fjäril, och man hade sju sorters blommor inom en armslängd.. När vi flyttade hit växte bara vass och älggräs på åkern. Men efter jag blev frisk i kroppen och började om att ha djur och slå lite hö och ta sly så har det börjat förändras. Så även om det inte är några sällsynta superindikatorer så ser man ju att mångfalden frodas. Det är så roligt. Såg jag en blomma förut aktade jag den noga och hoppades att den fick stå kvar i frid och fröjd. Nu har jag råd att plocka många buketter av enkla men ack så fina ängsblommor. Jag gick runt och fotade, i diket, olika klöver, kråkvicker, humlor, smörblommor, älggräs, rödfibblor, flockfibblor och blåvingar och andra sorters små fjärilar som flög ur bild. Jag gick ner till ladan och fotade pupporna där inne. Varje morgon när jag har mjölkat sitter minst en ny fjäril som just krupit ur sin puppa och väntar i fönstret på att jag ska släppa ut den i sin allra första sommarmorgon. Och där ute väntar smarriga nässlor och vackra, rosa, vänderot (valeriana?) och väntar på dem.. Hönsen solar sig utanför och jag går över lilla trollbron och genom grinden in till getterna. Sitter på bron med dem och myser en stund. Tilde och hennes kompis kommer springande och frågar om de får gå till grannen och leka. De hittar en snäll höna. Och lite surblad att tugga på..