Förra veckan såg jag att svartvit flugsnappare flyttat in i fågelholkarna här. Jag har sett rödhake och bofink och bergfink och trastar och talgoxe mm. Jag satt mot ladugårdsväggen och vilade mig och gladde mig åt att någon före mig tagit hand om fågelholkarna så att så många fåglar flyger runt och kvittrar. Så igår den 23 maj, lade jag märke till ett bekant kvitter. Något som påminde mig om barndomens somrar med sand mellan tårna, solsken och damm. Jo visst, där singlade ladusvalorna omkring över gårdsplanen och satte sig på eltrådarna. Jag vet inte om de hittar in genom hålen i väggen på höladan. Jag undrar om jag måste gå och öppna dörrarna där uppe. De skiter visserligen på golvet uppe på höladan.. Jag tycker om att vara där uppe själv, och skulle gärna använda utrymmet som tillhåll för både mej och barnen, så man borde väl låta bli att bjuda in skitare.. Jag kan se dem på nära håll från sovrumsfönstret, när de sitter på ledningarna. Bakom ladan klättrar en ekorre i en björk...  Förmodligen kom de första svalorna några dagar före jag såg dem. De hade lämnat spår på mitt sovrumsfönster. Möjligtvis har de ett bo här under nocken..

Vi red genom en magisk vinterskog idag, Tilde, Dunsa, Spöket och jag...
(Den sista var ju som ett helt valv)

Jag blir så glad av alla fina människor! Tänk att igår kväll när jag hämtade in posten blev jag sittande på kökssoffan med tårar i ögonen. Jag fick ett så fint kort med hemmagjorda julgransprydnader av björnmossa. Så fint och vad rörd jag blir. Jag gick och hängde upp dem i granen. Jag har alltid en fjuttig gran som är rätt gles eftersom det inte ryms någon stor gran i vårt hörn. Men jag vill ha en riktig annars är det som ingen vits känns det som för mej. Vet inte om det är en bra kompromiss att den hellre får va lite tanig då? Är man enveten så är man.. Tilde och jag har klätt den med en blandning av nyare små kulor och gamla kottar,kulor och klockor som jag fått av farmor som hon i sin tur fått med sig från barndomen. En och anan har tyvärr krossats genom åren, men Det värdsliga ska användas och Man ska inte gråta över det materiella... vi har också barnens kreationer i granen: av kristyrdekorationerna är det nästan bara Zlatan som överlevt tre julars hantering, HalloKitty har krackelerat lite men verkar även anfrätt av nån sugen sockerråtta. Under granen väntar några paket.. och tomtarna tassar dit med nya så fort man vänder ryggen till..

Idag är jag nöjd. Bl.a så rörde jag ihop getmjölkstvål. Den här gången hade jag i lite lavendel, ringblomma och blåklint som vi odlade i somras. De hänger på tork i små buketter där nere. Man borde väl sätta dem i en burk..
Jag hade i lokal honung och bivax också. Nu har jag äntligen hittat en som säljer finaste bivax från sina egna bin. Tänk, då bor han ju bara några kilometer från mej också. Så tur! Så nu kan jag koka mer tvål om jag skulle få för mej.. en sån här sats räcker minst ett år för oss, så det är ju ingen brådska ändå..
Ikväll kokade jag lite te av ringblomma och rölleka. Har aldrig druckit det förut, men det ska nog vara bra för mig nu..
Det är alltid en fördel att ha läst ayurveda. Det finns ingen mirakelkur som är bra för alla, eller ens alltid är bra för en. När man ska balansera doshorna måste man ta hänsyn till person, dagsform och yttre påverkan.. Jag tycker om mycket, det gör mig glad..

Så åkte jag tåg en dag. Från Kiruna till Luleå.. det finns så mycket vackert när man åker genom landet. Från snö till höstgula skogar. Solen sken och jag längtade alldeles förskräckligt ut i både vidderna och snåren och skogar och de blanka sjöarna.. Jag kunde ha klivit av tåget redan i Murjek om det nu inte vore så att jag var på resa i jobbet. Men direkt jag kom hem så åkte jag och Tilde till lilla shettisen spöket och tog en liten tur i skogen. Hon är ju världens snällaste, den lilla kraken. Men Tilde har knappt ridit på ett år för Spöket var först halt en omgång men sen fick hon nåt fel i munnen och har magrat en hel del. Veterinären har raspat ner en tand som hade vuxit för lång så nu börjar hon bli bättre och de andra har också börjat om att rida lite. Men lilla hästen har ju inga muskler kvar på rumpan så hon ser ut som en liten ko.. duktig är hon och det var kul att se att Tilde kunde ta in henne och borsta och fixa och rida och styra själv. Det är fint att få ha en sån snäll ponny..
Ikväll snöade det här hemma, så vi fick gå ut och fånga lite snö på tungan. Tilde gjorde en minisnögubbe och sen gick vi bort till badplatsen och kände på vattnet. Det var iskallt..

Jag hittade några bilder från sommaren. En tillbakablick innan vintern kommer...
Jag gick ut och fotade lite blommor och bin och några av alla sorters fjärilar vi har fått här. Plötsligt när de är tillbaka inser man att, så var det när man var liten.. låg man i gräset fladdrade det alltid förbi någon fjäril, och man hade sju sorters blommor inom en armslängd.. När vi flyttade hit växte bara vass och älggräs på åkern. Men efter jag blev frisk i kroppen och började om att ha djur och slå lite hö och ta sly så har det börjat förändras. Så även om det inte är några sällsynta superindikatorer så ser man ju att mångfalden frodas. Det är så roligt. Såg jag en blomma förut aktade jag den noga och hoppades att den fick stå kvar i frid och fröjd. Nu har jag råd att plocka många buketter av enkla men ack så fina ängsblommor. Jag gick runt och fotade, i diket, olika klöver, kråkvicker, humlor, smörblommor, älggräs, rödfibblor, flockfibblor och blåvingar och andra sorters små fjärilar som flög ur bild. Jag gick ner till ladan och fotade pupporna där inne. Varje morgon när jag har mjölkat sitter minst en ny fjäril som just krupit ur sin puppa och väntar i fönstret på att jag ska släppa ut den i sin allra första sommarmorgon. Och där ute väntar smarriga nässlor och vackra, rosa, vänderot (valeriana?) och väntar på dem.. Hönsen solar sig utanför och jag går över lilla trollbron och genom grinden in till getterna. Sitter på bron med dem och myser en stund. Tilde och hennes kompis kommer springande och frågar om de får gå till grannen och leka. De hittar en snäll höna. Och lite surblad att tugga på..

En helg i mitten av september åkte jag ner till några kära vänner i Söderhamn. Det började med en ystningakurs hos getfarmerskan 2015. Sen har vi varit ner och sovit över hos Annika på Krype fäbod samma sommar då vi skulle åka till Skåne, det är ju ?på vägen till Skåne? för oss. I fjol var jag nere på ett småbrukarkonvent som var särdeles intressant. Det hölls på CFL i Söderhamn av några som gått småbrukarlinjen där. ?Fred med jorden? kallades mötet och det var många olika föreläsare. Nu i år fick jag chansen att träffa dessa och fler lika människor igen på denna helg. Framförallt fick jag hälsa på Brita i Brinken som haft getgård i så många år. Hon har ett 70-tal getter och omkring 30-40 får. Alla getter har ett eget namn, generation efter generation. Jag tror inte ens hon sorterar födelseår och begynnelsebokstav. Hur mins hon alla? Vi åkte och hälsade på hennes gamla mor. Vi packade lite kött som kommit tillbaka från slakteriet. Vi förberedde lite mat, dillkött och vaniljsås och ostar som skulle med till mötet. Flera av deltagarna hade med sig mat från sina gårdar. Odlade grönsaker, äppelpaj, fisk och B bjöd alla talare på ett paket korv av sorten ?tack o bock? som var gjord av fyra tackor och en bock. Hon har många goda korvsorter. Men mest har hon god ost. En annan av damerna jag känner där var i te med, men hon hade kokat en fantastisk soppa som värmdes över elden på söndagen då hela församlingen höll till på krype fäbod och besökte Anders odlingar och ateljé. Viktiga saker diskuterades om hur mat framställs idag och hur det skulle kunna bli hållbart. Odling och uppfödning av djur i samverkan med skogsnäringen och hur man kan få bra avkastning och samtidigt binda mer kol i jorden och få en gladare miljö och hälsosammare produkter. Vi diskuterade på vilket sätt fäbodar och dess omgivande miljö borde skyddas och varför hus i stan blir k-märkta, men fäbodar räknas som frididshus och byggs om för lyxkonsumtion, samtidigt som man i samma område till och med tvingas sluta med fäbodbruket till förmån för de som vill ha flugfri landsbygd, ett sommarställe som bara ska finnas där och vara vackert och markerna ska visst hålla upp sig själva.. Några frågor togs med vidare till riksdagen och en talare höll på med UNESCOs världrsarvslista och vi samtalade om olika argument där..
på sista bilden ser man det lilla mejeriet i trönö. Jag tycker det är så mysigt hemma hos B i hennes timrade hus som är fullt av roliga lappar, ordspråk, bilder, minnen och brev på väggarna. Jag blir ju lite rörd i hjärtat när jag ser min tavla på det lilla bordet vid vedspisen. Brevid en bild från fäboden och ett stort bockhorn..
Mycket intressant och mysig helg<3

Vi åkte ut till fäboden i helgen med getterna och några hönor också hunden förstås. Vi sov där hela familjen två nätter och så kom ett par av mina syskon och hälsade på. Mina föräldrar och några fler syskonbarn kom också. Det är bra att va en stor familj <3 <3 <3