Orra är en väldigt duktig hönsmamma. Hon sköter kycklingarna exemplariskt, uppfostrar dem och vaktar dem med sitt liv när hon anar fara. Detta år fick hon bara två kycklingar. Hunden blir nyfiken när det piper. Orra ser att hunden lägger sig vid den ena kycklingen, ändå vågar hon släppa kontrollen så pass så att hon ålar sig med benen uppåt när hon balar i en sandgrop som de just grävt fram i gräsmattan. Den andra kycklingen sitter vid mamma och lär sig bala, sandbada.

[Bild]

På golvet under bordet ligger hunden. En dadelkärna trillar ner. Hon nosar på den, den luktar förstås sött och gott även för en hund.
Nä, ta inte den. Säger jag förstrött och hon lämnar den genast. Känner fortfarande doften..
Den är inte bra för dej, fortsätter jag. Jag fattar ju att hon blir sugen. Men hon lämnar den helt och lägger huvudet åt sidan. Jag sitter på min stol och läser och hon vilar under bordet.

Grönt är bra om man har sura symtom i kroppen. Pittas röda eld balanseras av motsatsfärgen grönt, i många avseenden när det kommer till mat. Om man har pittaöverskott i form av halsbränna, magkatarr, inflammationer mm. ska man välja någon annan vätska än apelsinjos, som är söt men försurar kroppen. Jaha, försurar kroppen, men det gör ju även vetebröd och ost. Japp, så är det, men nu var det vad jag hade hemma. Gurkan däremot är jättebra eftersom den har en bitter smak som balanserar syra i kroppen.
Njut av en god frukost, gör det bästa av den!

Mixa:
En avokado skuren i bitar
Ca 70 gram spenat eller andra gröna blad
Ett par cm riven färsk ingefära (prova dig fram i smak, man kan ta mer än man tror)
Äppeljos/ apelsinjos eller grönt te eller vatten

Jag har en mixerstav och mixar tjockt först så den kommer åt att sönderdela alla bitar, sen späder jag.
Äppeljos är ju jättegott, men man får väl väga njutning med nytta. Fruktsocker är ju också socker.

Det är ganska dyrt och mycket att släpa hem från affären för en liten frukostdrink kan tyckas. Jag tröttnade och gick ut och plockade gröna blad och basilika och citronmeliss i växthuset. Kanske kan man odla egen ingefära? För den ekologiska är ju inte billig. Avokadon blir svårare. Jag vet inte om det är så bra att vi importerar en massa avokado, men så till slut blir jag så sugen så då gör jag den här drinken igen. Kanske man kan mixa ett urkärnat äpple istället för att köpa äppeljos.
Avokado är världens svåraste frukt, har jag alltid sagt. Den ska vara lite mjuk i ytan när man köper den om man ska äta samma dag. Man ska känna att den är inte stenhård under skalet men det ska finnas motstånd, inte vara genommjuk. De är lite lite grönt kvar, men har nästan övergått till den bruna, mörkare färgen. Köper jag för några dagar framåt kan jag köpa olika mognadsgrad på dem. Någon helt grön kanske, den ligger till sig och mognar snabbt på köksbänken.

Vi började med att släppa ut getter och vattna höns och allt i växthuset, där såg jag en liten liten brun ödla som plirade mot mig. Efter frukosten åkte vi för att bada i en skogssjö dit vi brukar fara nu sedan jag flyttat. Jag såg en orm när vi kom fram. Det är så skönt att simma under vattnet och verkligen svalka sig såna här varma dagar. Jag brukar vakna upp och må illa och ha huvudvärk redan innan jaggått upp om det är en sån där riktigt varm sommardag. Det är nåt nytt som jag snart tänker bli av med, för jag har verkligen alltid tyckt om värmen annars.. Vi bara doppade oss och badade lite innan vi åkte igen, jag såg en svart liten ödla springa över grusvägen när vi lämnade byn..
Nät vi sen ätit lunch åkte vi iväg till nästa strand, nedanför mammas hus. Där mötte jag flera jag kände och barnen hoppade i och badade igen. Jag badade också. Tilde tränar på att simma och Viggo tycker om att hoppa från bryggan. Så jag simmade med Tilde och hoppade från bryggan med Viggo.. och Hilda, min systerdotter som är två år. Jag höll i henne när hon hoppade från kanten på det grunda..
Jag bytte om i det lilla båset på stranden, men barnen hade varit smarta nog att lämna alla kläder uppe i mormors hus. De sprang iväg och när jag kom upp stod mamma och tvättade Tildes hår. Viggo kom ut ur duschen och vi satte oss vi valplådan. Edith blir så glad för då vet hon att hon får godis av oss. Hon bryr sig inte alls om att vi plockar upp och håller hennes små valpar. De är så små än, de kan inte se eller så. Sedan for vi vidare till min syster som fyllde år för två dagar sedan. Steffe kom med glass och Hilda åt glass och busade med mina barn i sin pool och med bubblor och sin stora kanin. Tilde flätade min systers hår. Och så smakade vi olika grödor de planterat. Smaka INtE den stora röda ?salvian?! Den doftar underbart men i nästa ögonblick inser man att den måste vara dödlig..
På kvällen for vi till en sjö här i närheten och testade Tildes fiskespö igen. Hon fick det när hon fyllde år. Vi tog med oss ved och en korg med varm choklad och korv att grilla. Viggo hade förstås med sig fotbollarna hela dagen. (Det är nog enda dagen vi intevarit på en fotbollsplan denna vecka). Det var jättemysigt. Barnen var så nöjda och lekte lite med pinnar i elden och hunden var nöjd att få följa med även om hon mest ligger i en blåbärstuva. Tillbaka vid bilen satt en stor groda som Tilde försökte fånga. Sen läste jag lite ur ?Spring Fanny, Spring? som Tilde köpt på biblioteket. De är inne i en period då de älskar hundar båda två. Vi såg en jättefin hund på förmiddagen, den var korsning Leonberger-Newfoundlandshund. Lite kortare ben är en Leonberger och lättare kropp och päls än en Newfoundland. Den hade inte för stora läppar som hänger ner. Jag har haft lite såna där stora boskapsvaktande hundar i tanken nu när Dunsa blir gammal och jag bor ensam i skogen, men sen har vi tittat mycket på dvärghundar ochså, barnen tycker ju att de är sååå söta. Jag me. Men jag vet vissa problem både med stora och små hundar. Och när vi kommer hem och Dunsa ligger på bron och viftar på svansen så fattar man ju varför man köpte henne.

Asså, jag hittade ett foto i telefonen från 2018. Då hade jag påbörjat denna bild som ännu inte är färdig alltså.. Nej, jag har inte målat annat emellan. Jag väntar tålmodigt på att få riva av sidan och påbörja en ny sida i akvarellblocket..
Ibland säger någon till mig att: ?när du har tid nån gång ska du få måla en teckning åt mej?... De anar inte...
Förr målade jag oftare, nu har jag lagt det åt sidan ett tag. Jag vägrar säga att jag har slutat..
Men hur vet man när man ska ge upp med en teckning? Jag borde göra mer på den här men vet inte riktigt vad. Min vitfärg är slut dessutom, annars hade jag lagt på highlights..

Jag kan inte klippa gräset. För det första för att jag inte har någon gräsklippare. För det andra skulle jag köpa en, men då var örtesängen redan så utvuxen så jag började ana dess värde. Där finns kattfot, blåklocka, mängder med rölleka och ormrot, ögontröst, låsbräken mm. Bara några meter därifrån finns värdefulla växter som klotpyrola och skogsorkiden jungfru Marie nycklar.. Det ironiska i allt är att mellan dessa arter har jag en hel vildvuxen plätt med förrymda, invasiva arter som lupin, jättebalsamin, kirskål, någon stor ormbunke, spirea mm.
Det är med blandade känslor jag studerar växtligheten här på gården. Fast nog överväger lyckan över de fina inhemska örterna.

I dikeskanterna växer mycket tätört, sileshår och fler jungfru Marie nycklar.. också ett gäng tistlar som jag ryckte bort idag. De får visst finnas, bara de inte brer ut sig så förskräckligt. Detsamma gäller lupiner och annat oknytt som sprider sig så pass att alla andra blommor trängs bort, redan hotade arter.. Jag drar upp lupinerna med roten. De är odlade växter som inte värnar om biologisk mångfald. De blir fina i en bukett på köksbordet istället. Sedan eldar jag upp dem eller låter dem ruttna i en plastpåse för att inte sprida fröna ännu mer. De är tvååriga men sprider sig ohämmat med sina frön om man inte plockar dem. De är även en ärtväxt som binder kväve i marken så att även om man tar bort dem så kanske inte våra sällsynta ursprungliga arter trivs, de som ofta ska ha mager mark..

Sileshåren ser man knappt om man inte böjer sig ner och studerar dem. Men tänk vad vackra de är när eftermiddagssolen lyser igenom dem.. Så mycket fint det finns om man har tid att titta. Några bilar körde förbi i 100 knyck när jag satt i diket och fotade. Hunden stod uppe på vägen och väntade. De saktar av och undrar vad jag sysslar med. Det kan de gott få göra...

Jag visste inte att jag skulle tycka det var så mysigt i lusthuset. Jag vet inte om det är ett växthus eller ett lusthus, det fungerar lite som både och..
Men det kom en sådan hetta så vi gömde oss i den gamla lilla sommarstugan istället. Där inne var det svalt och skönt. Vi åt chips och spelade spel.
Jag har inte gjort färdigt i alla rum, och resan till det stora möbelhuset har jag skjutit upp av olika anledningar. Jag tänkte köpa en hel del där. Soffa, gardinstänger, ramar till viggos rum och speglar till Tildes. Gardiner har jag köpt några, tunna vita, som jag testat mot tapeten i sovrummet. Det blir nog bra. Jag har mycket planer men, Man får ta allt som det kommer... Jag försöker att inte stressa iväg med allt. Måste vara försiktig i hettan också. I vanliga fall tycker jag om när det är varmt. Men nu kokar hjärnan och jag blir ofta som sjuk av värmen, även om jag är inne på ett kontor och jobbar. Ikväll har jag och Tilde badat medan Viggo var på träning. Det var så skönt att simma omkring i sjön. Nästa vecka har jag semester två dagar. Det verkar bli svalare då, men vi får väl se..

Sommarlovet började stort. Viggo hann med sju bad under helgen. Skolavslutning, kompisar och en dundervinst i fotboll. Tar inte med bilderna med kompisarna..