Lappgetter. De här är min förstfödda get Julia med sin första Killing Stark. Mitt i snöstormen såg jag ut genom fönstret. Getterna gick omkring så märkligt. Man såg inte allt för snödrivorna. Men den äldsta geten stod med nedböjt huvud hela tiden. Det var nåt där bakom drivan som upptog hela hennes intresse trots det ruggiga och blöta vädret. Jag hade ont i magen efter mitt kejsarsnitt, men kunde inte låta bli att se efter varför getterna var ute. Hade det fötts en Killing så här tidigt?
Med min lille son i barnvagnen korsade jag den snöiga åkern och kom fram till gethagen. Där stod en liten, liten krabat med blötsnön yrande runt örona. Han stod där så stadig och kavat trots att han högst var bara någon timma gammal. Det högg till i mej, jag blev försent orolig för att jag inte tagit in henne om natten när det var dags för killning. Men jag trodde ju inte att det skulle bli såhär tidigt!
Den lille, jo för det syntes redan då att han var en bock, såg inte ut att frysa gudskelov, men jag tänkte ändå att mamman och killingen skulle in i stallet där det var varmare än i kojan. Den äldsta geten släppte honom inte, hon stod och beundrade skapelsen hela tiden. Hennes dotter och bocken stod och åt. Jag tog upp lille Stark i famnen och skulle sätta grimskaftet på den gamla, när jag plötsligt såg att den yngre geten där borta var blodig i rumpan. Jag synade gammelgeten. Nej, det var inte hennes killing. Tänk om jag hade tagit in fel get! Hon var bara en väldigt intresserad mormor. Kanske hade hon tagit över killingen om inte jag nu hade särat på dem? Så jag hämtade den yngre geten, Julia och gick, med killingen famnen och ena handen till barnvagnen vari grimskaftet med Julia var fastknytt, uppför den knöliga åkern i snöstormen.
Sen fick de komma in i stallet och vara för sig själva några dagar i den torra halmen.
Julia föddes här hos mig, hon blev min favorit eftersom att äldregeten, Chanell, var så nervös och skygg. Däremot älskade hon ungar Chanell, hon var en bra mor och mormor.
När jag blev tvungen att sluta med getterna såldes Julia och Stark till Forsnäs hemman. Där har de blivit många nya killingar och Lilla Julia är den som bestämmer bland getterna. Chanell och Vilhelm och den lilla killingen Frejja, som föddes senare på året, flyttade till Ammarnäs.
Här är bilder ur vårt fotoalbum. Stark var betydligt lurvigare än vad Julia och Bark var när de föddes. Julias tvillingbror Bark såldes när han var liten till ...eh vad hette det nu igen? Väster om Sellefteå...

 

margus

21 september 2014 00:12

Vilken trevlig berättelse om dina getter! Har också haft getter. Älskar dessa djur. Fint ritar och målar du också. Tack för kommentar i min blogg!

http://margus.bloggplatsen.se

dunsaluns

22 september 2014 09:06

Tack Margus :)
Ja visst är de underbara.. Snart blir det nya :) Ha det bra!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här är ett exempel på hur en tillsynes overklig klump med färg kan bearbetas med nya lager färg och skuggor så att formen framträder utan att det blir en rörigare bild. Det är en ekorre som kurar ihop sig i sitt bo. Boet ska jag måla sen. Ekorren är ...

Lite bilder på killingarna. Geten skulle visst heta Hedda eller Hedvig, och bocken vet jag inte säkert. De är Lappgetter. Jag undrar på gårdsnamn om de ska ha stamtavlor. Myrlandet som Mellanboda har kallats av en författare. Vi är bara åtta åretrunt...

Todays endless story. Sometimes things just don?t work out as planed. Trying again and again, never give up. Even though I thought the last failiure was the end, it never is, everything is eternal. Sometimes life commands us to rest. Back off and wit...

Asså, Torvi är som ett kinderägg. Nu kom det två överraskningar idag när jag kom ut i fuse på kvällen. Helt färdiga och nystöpta. Två starka, fina killingar som inte ens var helt torra än. Tilde har nog aldrig klätt sig så snabbt, hon hade inte ens s...

När det blir vår uppe i myrlandet får knytt och oknytt hoppa mellan tuvorna för att inte bli blöta om fötterna? Nu är det ju vårvinter, men snart är blötvåren här och det börjar porla, kvittra, kuttra och kurra överallt i skogen. ...