En del dagar är förgjorda. Kanske har man sovit bort större delen av dagen i en huvudvärk. Eller missat alla roliga fester. Eller inte kan vara med kompisarna för att man är sjuk. Då passar det bra med en tripp i fantasimaskinen!
Den kan ta mig långt, långt bort. Alltid stöter man på någon fascinerande figur..
Idag är en sån dag. Fantasimaakinen ligger där och väntar, men man vet ju inte när man kommer tillbaka om man nu skulle bestämma sig för att ta en tur. Man vet inte hur innästlad man blir i fantasins vindlande gångar..
Törs du följa med?

Vad är en familjehund? Vilken hund som helst som råkar bo i en familj? Våran hund är en familjehund, hon finns där hela tiden som en del av familjen fast ändå lite annorlunda. När vi vaknar går hon ut på morgonens första spaning. Hon ska ut oavsett om man stiger upp halv sex eller tio, det är inte så noga längre.
Hon vet att hon oftast ska in sen när vi öppnar dörren igen, redo för dagis och jobb. Då kommer hon alltid störtande och går lydigt in.
Det är ju en väldans tur! -tänker jag ofta, eftersom jag ibland har lite bråttom och inte vet hur det skulle gå om inte hunden var beredd att komma in när vi ska åka..
Oftast väntar hon med att äta upp sin mat hela dagen, tills hon vet om det blir några rester efter middan. Blir det inte det knaprar hon surt på sina kulor någon timme senare.
Det är skönt att kunna ha henne ute på gården själv. Men man blir ganska bortskämd med det. Nu är jag hemma de flesta dar och då är hon ute med oss. Eftersom jag är höggravid och inte så jättesportig så får hon nöja sig med att vara ute hela dan utan promenad. Men jag gillar verkligen att gå med henne, så det är mest av praktiska skäl. Har jag ork så går vi. Helst i skogen, men det är en bit bort så oftast blir det runt kohagar och stugor här i byn...
Jag har haft tre tidigare hundar. Det märks att hunden inte kommer i första hand i den här perioden av livet. Ibland känns det därför som att man är en dålig hundägare. Tidigare hundar har jag varit mycket med på brukshundsklubben och tränat och så..
Nu finns det inte tid för hundkurser, men hon är ganska lydig ändå. Jag är nöjd med det hon kan här hemma och speciellt när vi är ute på landsvägen..
Här myser hon med Viggo efter middan.. Och en nattbild..

Innan vi skaffade barn var jag lite rädd för att bli mamma. Jag ville ha barn men jag ville inte vara mamman i familjen. Det som skrämde mig var att bli tagen för given, sliten, orkeslös, ägna all sin tid till att upprätthålla ett hem och försaka alla egna intressen, bli bitter, eller uppfattas som tjatig eller tråkig... osv. ..
Det känns inte som att motsvarande rädsla för att bli pappa är lika befogad.. Pappor är ju roliga och självständiga och har egna intressen..

Nu menar jag inte just "jobbet" som mammor gör,snarare att de mest bara är där, i bakgrunden...
Det som skrämde mig mest var att förlora en stor del av min personlighet. Nej! Det är inte obefogat. Mammor förväntas vara de som tar hand om familjen. Resten av familjen lever sina egna liv..
Hur många filmer eller böcker har du sett, där mamman är huvudperson??? Om du kommer på någon, är det en film/bok som skulle kunna intressera någon annan än en mamma?

En typisk film/bok där huvudpersonen ingår i en familj, är Sune. Pappan är pinsam och rolig, Håkan bråkan är ju absolut en egen personlighet, storasyster Anna är en häftig och pinsam tonåring. Sune är ju huvudperson och har intressanta kärleksbekymmer och annat. Men mamman..? Hon är ju mest bara en mamma, mer behövs ju inte sägas om henne, alla vet ju hur mammor är... - högst ointressant..
Jag är inte ensam om den här synen på mammor. (Missförstå mig rätt)
Se dig omkring, eller tänk på personer omkring dig som Är mammor. Skulle du se dem som annorlunda ifall de inte levde i en familj och ännu inte skaffat barn?...
Vissa glömmer nog att bevara sina egna intressen eller väljer helt enkelt bort dem för att de "bara" vill vara bra mammor och det är inte så bara! Det är underbara människor! Jag blir bara ledsen när jag tänker på hur många som blir inte blir sedda för vem de är, bara för att de råkas ha barn...
Synen på mamman är så föråldrad! Och det är långt ifrån bara barnen som tar dem för givna, hela samhället förväntar sig uppoffringar..
Jag tror att det har mycket att göra med att mammor själva (ofta) faktiskt älskar att vara mammor. Fast i grund och botten behöver det ju bara innebära att man älskar sina barn eller/och sin familj! - Inte att man älskar att ha spräckt bäcken, mjölkstockning, diska disktrasan och sortera strumpor. När ska det upptäckas att det inte är samma sak??
Och när upptäcker man att mamman faktiskt är en cool tjej?..

Själv trivs jag mycket bra med att vara mamma. 

Så ni som är mammor - glöm inte bort er själva!

Godkväll på er!

Ps. Jag älskar att vara mamma till mitt barn, det finns så mycket kul med det..
(Här är tex en bild från i fredags, när jag och Viggo bakat scones  -myys!)

Jäckla hund...
(förra inlägget)

Det är mycket prat om att vi blivit gamla, många har redan börjat få krämpor som i tidigare generationer varit tecken på ålder. Men ryggproblem och annat kryper neråt i åldrarna och för den sakens skull tycker jag inte att 25 och 30åringar ska kallas gamla. Då kan det inte vara åldern det beror på..
Om man skyller det på åldern så känns det mer uppgivet, som om det är något man måste leva med livet ut, eftersom att, om man nu är gammal, inte ska leva så länge till.
Vi lever annorlunda idag, men det är inte bara de lata som får ryggproblem eller muskelsjukdomar osv. Det måste finnas någon mer faktor som gör att (relativt) unga, idag kallar sig gamla på grund av krämpor..
Men, är man hyfsat ung så tycker jag inte att man ska ge upp och skylla på åldern. Ju yngre man är desto lättare är det att läka och återhämta sig från en skada. Det finns ofta chans att bli helt återställd om man bara tror på det och strävar efter det.
En del av den strävan är att undvika att samla på sig "slagg". Slaggprodukter från dålig mat, stress, föroreningar av olika slag, psykisk och fysisk smärta osv. Det är det som får oss att åldras!
Det är oundvikligt att genom åren samla på sig allt mer sådan slagg och därför även oundvikligt att åldras. Men man kan bromsa in åldrandet rejält genom att vara snäll mot sin kropp och själ...
Inte bara bromsa in, man kan tom. föryngras!
Detta genom att rena kroppen, börja träna, äta antioxidanter, läka psykiska sår osv. Det finns alltid något man kan göra och det ena påverkar alltid något annat. Blir du frisk i foten kanske du får bättre kondition och mår bättre psykiskt.. ?
Så, ge inte upp din kropp och själ bara för att du tror att du blivit gammal, det kan alltid bli bättre!

..den här nallen, som jag hade när jag var liten, är ganska gammal...

PS: OBS! detta inlägg är inte skrivet för att "läxa upp" någon stackare med kronisk sjukdom eller ångest.. Det är skrivet för att inge hopp, eller snarare för stt dela med mig av vad som ger mig själv hopp, jag tror ingen av oss kan sköta sig helt perfekt... 

Nu har jag varit snäll och inte köpt vindruvor på hela vintern.. Men bananer var visst också överbesprutade så dom måste man ju också slopa. Det finns inga frukter eller grönsaker kvar i butiken som är ok att köpa efter att man blivit lite informerad om gifter och arbetsförhållanden kring fruktodling.
Tidigare har jag mest valt rotfrukter och vintergrönsaker och aldrig köpt hem sallad vintertid. Men eftersom jag har ett visst intresse av att äta bra mat så har jag mixtrat lite med linser och ärtor och annat som känns naturligare att äta på vintern.. (Valspäck och rensvål är väl annars vad som egentligen känns någotsånär naturligt på våra breddgrader, hur klarade sej folk utan skörbjugg förr??)
För det är ju nyttigt med växter, antioxidanter, fibrer och vitaminer och allt det där. Sen är det ju inte så att jag bär timmer eller föser kor hela dagarna heller och då kan det ju vara bra att dryga ut små portioner med en massa kalorisnåla grönsaker. Istället för mackor eller godis på kvällen skulle det ju vara bra att äta frukt... Eller nä, för då är det ju bestämt att den där frukten ska innehålla en massa gift! Hur nyttig är den då? Och man kan ju inte heller stödja en sån industri som förgiftar vår planet och plågar fattiga människor! Och nej nej, det har de stora fruktjättarna ju ingen som helst skyldighet för. Det är ju vi som konsumenter som låter dem hållas.. Vi betalar glatt våra bananer ändå!
Jag är så sugen på frukt och andra nyttiga födoämnen, men fisken är inte heller etisk riktig att köpa och fiskar man den själv så är den förgiftad.. Hittade ett paket ekologiskt havregryn sist jag handlade och det är ju kul med tanke på hur bra havregryn är och att vi ofta äter gröt. Köper också ekologisk mjölk, men bara om det är från närmaste distrikt..
Så, vi äter alltså gröt här hemma med mjölk och sylt eller kanel.. ( hjäääälp, jag har inte ens kollat upp hur puckat det kan vara att handla kanel)
Men jag vill ha frukt nu!
Här är en bild från jobbet idag :)
Ha det bra!

Alla är speciella! Alla har nåt konstigt för sig och ingen är "helt normal". Ändå finns det otroligt många som anser sig kunna bedöma vem som är konstig eller inte. Vilka som reagerar rätt eller inte i olika sammanhang.
Det är så många faktorer som spelar in när en människa beter sig. Det som kan verka som ett konstigt beteende för en utomstående, kanske är det enda rätta för den det berör..
Det finns alltid en förklaring till varför folk gör som de gör, därmed inte sagt att allt är rätt/ bra. Men det finns så mycket vi inte vet om varandra, som påverkar oss att göra olika val..
Jag tycker inte att man ska behöva förklara sig alltid om man gör något "konstigt" i allafall såvida det inte skadar någon annan. Det jobbiga är att vissa stör sig så mycket ändå, även om det inte skadar dem eller någon annan. Det tjänar ingenting till att vi går omkring och är upprörda för att folk inte är likadana som oss själva. Jo, förresten, det tjänar till att fokusera på negativa känslor, helt i onödan och bara till skada..
Så nästa gång någon har för fula byxor för din smak, ha överseende, personen i fråga kanske har skänkt bort sina shoppingpengar till de fattiga.
Om någon svär alldeles för mycket i kassakön; - du kanske inte kan se utanpå hur sjuk personen är..
Om kassörskan är långsam och råkar ta fel betalt; - du vet inte att hon inte fick sova inatt för att hennes mor är döende..
Det finns ingen anledning att dra förhastade slutsatser om andra! Man gör sig själv en otjänst...

Trevlig kväll på er!
Gladare inlägg utlovas*

Godmorgon!
Jag kunde inte sova längre.. Solen skiner och en fluga surrar. När jag försökte blunda och somna om kom plötsligt en känsla av att det var sommar! Oh, vad skönt det skulle ha varit :)
Med kalla fötter tassar jag ner på toaletten. Men jag behöver ju inte gå upp så tidigt.
Fastän jag är trött vill jag bara gå och fortsätta med nåt av mina pyssel. Men det vore kanske dumt att börja med det nu..
Ögonen är ju jättetrötta, varför sover jag inte?
Börjar se mej om i sovrummet igen. Senaste tiden har det blivit lite småfix här hemma, jag vill fortsätta på det spåret och göra i ordning i sovrummet. Har några idéer och börjar allvarligt fundera på några inköp. Få se om man tar sig till Ikea....