I en gammal skåp (som jag ärvt av mormor och morfar) som vi har i lekrummet står nu en massa bilar och lastbilar parkerade. De står kvar där sen Viggo hade rummet, som så mycket annat. Tilde kan gott leka med de saker han fått en gång i tiden. Det han är mest rädd om har flyttats upp till hans sovrum på övervåningen. Men nu undrar jag om jag ska ge bort några bilar som inte används så mycket på två av de tre hyllorna och göra det till ett dockskåp. Jo, det är faktiskt så att Tilde leker med dockor och bäddar ner dem i vagn och så. Det finns mycket man kan köpa och mycket man kan göra själv. I vilken storlek ska allt vara? En del nallar och dockor är stora, men pippifigurerna som vi tänkte ge henne i julklapp är små. Jag tror det blir en mellanstorlek som passar olika. Jag har klippt ut skummadrasser ur resterna från den jag fixade till soffan, ett par kuddar blir det också. Ska bara välja tyg att sy på. Kanske jag tapetserar innersta väggen också med en gammal ljus tapet från mormor. Får se vad man hinner. Det finns mycket man kan göra, men det får inte bli för stort projekt. Helst skulle jag vilja virka nya, finare figurer också, men jag vet ju hur det är med tiden...

nu har jag skaffat en ny kökssoffa. Fick den för en hundring på PMU. Den är gammal och avlutad och när jag fick hem den såg jag att den var ganska smutsig (dammig). Jag tog såpa och vatten i en hink och borstade upp hela soffan med det med hjälp av en diskborste och trasa. Sen klippte jag bort buntningen och lade sofflocket på en nyinköpt madrass från Jysk, deras billigaste. Den är sju cm tjock. Sen klipper jag hastigt och lustigt sönder madrassen efter sofflockets form, men sparar madrasstyget intakt. Jag hade inte hunnit skaffa något sofftyg, men på Jysk fann jag en härlig lurvig pläd som jag har virat runt madrassen på sofflocket. Så nu är den lika skön som vår gamla soffa som står i det andra rummet. Den har jag klätt in med likadan madrass fast häftat fast ett annat tyg runt om. Det är skönt med en mjuk kökssoffa. Problemet är bara att vi slåss om den, alla rymms inte att ligga samtidigt.
(Det finns fler bilder på hur jag gör på ett gammalt inlägg från juni 2013 men jag kan inte länka härifrån mobilen)

Nu ska jag dricka upp mitt dagliga kokvattenmugg och snart är jag nere i ladan och tar ner hö från loftet och släpper ut getterna innan jag äter frukost med Viggo och åker till jobbet. Jag har ett bra jobb.. Igår gjorde vi en jättestor enriskrans och började med lite annat pyssel som jag inte kan visa riktigt än, men kanske blir det klart idag. Ha en bra dag idag! Unna dig att slappa lite i pausen...

Vi var ute och såg oss om efter stenar i en backe när vi plötsligt hör ett skrik. Högre upp på slänten under en liten tall ligger stenhuvudet och stirrar och ropar tyst i hundra år

Nere i ett röse intill ligger en annan dödssten och jämrar sig.

Det gav mig lite idéer inför halloween

jag plockade av kornet idag. Jag fick hjälp av hönsen. De är så trevligt sällskap.

Det är glest mellan stråna och sent att skörda, men de höll ju aldrig på att mogna. Det får bli vad det vill av allting. Även om det blev tunt och fjuttigt så är det ändå kul att få ta in några minikärvar, eller buketter kanske man skulle kalla dem. Det blev mer än det som är på bilden, men inte är det fett, haha, tur att det finns att köpa. Det här självhushållet hade nog svultit ihjäl redan på vinterns andra vecka annars. Men först skulle vi i allafall ha ätit squashsoppan som jag gjorde i förmiddags. Vi hade fått så stora squash nu i slutet på september också lyckades jag gräva fram några stackars små sharlottenlökar. Det är andra gången jag gör den soppan, den är god :)

det är något jag alltid önskat mig. En borg. Det är svårt att bygga sådana eftersom jag inte vet hur man ska få upp de stora stenarna på varandra. Under borggården ska det vara instucket ett stall med hästar som man kan rida ut på varje dag. Stora eldstäder och facklor och ljus överallt. Också ska det finnas sådana här sängar och möbler, stadiga, platsbygda och snidade.. Det vore väl nåt att ha en egen borg?...

En mysig plats vid fönstergluggen

Och oändligt med ringlande trappor och hemliga gångar.

Jag har varit på besök.
Det finns en del små byar där tiden ser ut att ha stannat. Där husen och ladugårdarna är små och byavägen smal. Det är glest mellan gårdarna och ändå, på något outgrundligt sätt lyckas jordbruket fortgå så pass att åkrar och ängar hålls öppna och till och med små gärdesgårdar får och kor kan ses här och var i någon hage ner mot ån som glittrande ringlar genom landskapet. Stora skogar skiljer byarna åt. Små kullar med hus och någon gammal skolbyggnad eller före detta affär. Knutpunkter bestående av en trevägskorsning ett skyltfönster och en anslagstavla.
När vi kör över bron i en av de här små byarna skymtar en liten grå tomtestuga mellan granarna, på en liten ö mitt i forsen. Och kan ni tänka er, det är min kompis som äger den där stugan!

Vi provade mitt nya smörgåsjärn över elden. Jag fick det när jag fyllde år tidigare i veckan. Det var bra, för annars brukar jag alltid låna mammas. Vi tycker ju om att vara ute och tända små eldar i skogen. Det gör min vän med och den här stugan i forsen passar ju perfekt för sånt mys. Den var så fin...

Om du vill se finare bilder av stället kan du besöka min kompis blogg: www.sandraviklund.se. Hon har alltid så fina bilder och trevliga inlägg om trädgård, virkning, pyssel och inredning, ute-liv, företagande, fjällvandring, hund, höns m.m

Ha en bra helg!

Vi lyxade till det med räkmacka, varmrökt lax-sallad och plättar på västra kajen i stan (Piteå). Det är ganska mysigt att sitta där i de gamla sjöbodarna och titta på båtar och måsar. God mat var det dessutom.

Jag fick ett köksbord! Vi har ett stort matbord i rummet bredvid köket, men sedan ett halvår tillbaka har vi haft ett litet runt bord i själva köket. Där det tidigare bara varit tom golvyta. Det känns mysigare att sitta i köket men det stora bordet i rummet intill är bättre om man är många. Men tog man bort det helt skulle man få ett helt rum till övers för något annat!
Det lilla runda bordet vi hade var ganska ostadigt. Det kom från min farmors barndomshem, så jag tyckte ju om det men...
Nu har det åkt upp på övervåningen igen och vi har ett stadigt vitt bord i köket istället. Och det finns inläggsskivor....
Alltså, tack för bordet! Nu kan vi sitta stadigt och äta frukost :)