ikväll fick jag örtkryddor av grannarna! Barnen kom hit med dem, så snällt. Nu hoppas jag bara att jag tar vara på dem på bästa sätt. Det är ju så lyxigt med riktiga örtkryddor! Mm..

Jag och Tilde hade just varit ute en tur med Spöket. Och jag passade på att plocka en liten bukett Rölleka till min "örtsamling". Sen fick vi med oss dagens ägg in ikväll. Det blir ungefär ett ägg om dagen nu. Det har varit lite olika.

när vi tagit in höet(förra inlägget) släppte jag ut Spöket för att beta i gethagen. Sen gick jag och hämtade getterna som varit instängda medan vi körde genom deras hage med höet. Dom blev mäkta förvånade när de upptäckte den hornlösa, nonchalanta lilla ponnyn.

Bocken snorklade och skenade iväg, men min lilla favoritget (Gullie) var desto modigare. Hon gick till och med efter Spöket och spanade försiktigt.

Shettisen stallade glatt in sig i det lilla gethuset redan första natten.

Den numer bostadslöse bocken Tjeehpes, solar på bron. Getterna ligger jämt på den där bron, som jag byggde för att kunna köra ponnylass med hö över.

Hönsen fick komma ut i sin lilla utegård. Jag har byggt den med plåttak över, som skydd för både hök och regn. När det känns som att de fattat var de bor och inte är lika rädda längre, samt är noga införstådda i var de ska lägga sina ägg, då ska dörren till stora vida världen öppnas för dem. Frihet.

Ponnyn kom och tittade på de nya djuren i hagen (hönsgården är lite inne i gethagen). Hon är varken rädd för höns, getter eller broar, men hönsen gömde sig noga för henne, under order av Stiv, som tar tuppämbetet på högsta allvar.

i måndags var lilla Spöket ledig och vi kunde äntligen få in höet i ladan.

Tilde red och Viggo låg över höet så att det inte tippade av. Jag lastade av och på och efter ett tag kom grannpojken och fick vara med. Pojkarna höll hästen när jag lastade av. Det blev många små lass. Hon är ju inte mycket större än en lappget den där ponnyn.
I slutet var vi alla ganska trötta, jag tror det syns på bilden. Hästen står nere i gethagen och inne i skogen skymtar man själva höladan.

Det var mina hässjor vi tog in ifrån. Men en del av de äldre hade hunnit bli förstört i regnet. Eftersom vi skulle vara borta halva juli så hade jag börjat med höet extra tidigt, på ett år då hötiden kom extra sent. Hoppas det blir bättre nästa år..
Det är en lycka att kunna hämta eget väldoftande hö ur ladan på vintern. Även om det inte blev så mycket. Löv är också en rikedom att ha sparat till vintern.

En helt perfekt avslutning på semestern. Först lyxig frukost med hela familjen. Efter det gick jag och barnen ut och gav mat och nytt vatten till kanin, höns, getter och hund. På altanen stod ryggsäcken packad med små vattenflaskor och skorpor, redo för förmiddagens bergsbestigning.( Ja, det låter som överdrivet facebookskryt, men det var verkligen en bra dag.)
Kalahatten. Jag har inte varit dit upp sedan jag var väldigt liten, så jag minns inte hur det såg ut. Men sexåringen visade glatt vägen utan knot fastän han bar ryggsäcken mest. Han hade varit upp dit med min mamma förra sommaren. Jag bar tvååringen över stora delar av stigen där det var väldigt stenigt. Men hon visade sig vara en god bergsklättrare även hon.

Fast ibland stannade hon vid blåbärstuvorna och ville äta bär en stund. Blåbär är gott!
Tyvärr verkar min telefon vara allergisk mot berg, för batterierna tar slut så fort man närmar sig toppen och vill fota.

När vi kom ner från berget var jag så trött att jag hade kunnat somna på parkeringen. Vi åkte hem och åt och tog en tupplur innan avfärd till nästa skog.
Korpträsket, med min syster och hennes man. En helt underbar kväll på en supermysig stuga. Vi satt ute hela tiden. Grilla, mysa, bada, basta, hundar, grodor, kottar. Mmm, såna kvällar kan man leva länge på..
Ha en härlig helg gott folk!

* Lyckan att få vara frisk!!!!!

jag går en kvällspromenad genom byn. En varm men blåsig dag avslutas med en sval sommarkväll. Dikena kantas av sent blommande örter. Blåklocka, älgört, mjölkört, rölleka, kamomill, flockfibbla, åkerbär och till och med smultron(!) Jag passar på att plocka en stor bukett kamomill, som faktiskt blommar i mängder häromkring. Jag tror nästan att den fick fäste när dikena grävdes om, för tidigare år har jag aldrig sett så mycket kamomill någonstans här i norrbotten. De kom för ett par år sedan. (?)
Jag lägger buketten på köksbordet och hämtar sax och snöre.

Det blev faktiskt en bukett Rölleka också. Och på bron står en bukett med prästkragar eller vad det då är. Jag vet bara att det inte är kamomill. Kamomill har en tjock "mittenknapp" som ibland får de vita kronbladen att luta bakåt/nedåt. Man kan komma ihåg det för att det är en välgörande växtsaft inuti. Prästkrage och baldersbrå har en plattare och finare blomma. Kamomill har tunna dilliknande blad, som Baldersbrå medan prästkragen har glest mellan sina små fina avlånga, rundade blad med "tandade" sidor.

Nu har vi kamomillte så att det räcker för hela vintern :) eller, åtminstone de dagar vi är förkylda. Då är kamomillte med honung bra. Jag brukar även smula ner lite torkad rölleka. Men bars lite, för den är starkare i smaken. Kanske skulle man testa att göra salva? Men jag vet inte hur man gör..

Precis som blåbär är kamomill också Guds gåvor :) mmmm -tack!

jag och Viggo har sprungit upp på "Eliasberget" ikväll. Egentligen heter det Larssonsberget. Men det fanns en gång en i bygden beryktad tjuv som hade en grotta i just det berget. Tjuven hette Elias och det går en led över berget som heter Eliasleden.
Där finns lite skyltar uppsatta, bla. Information om pärluggla. Och när vi stod stilla och hämtade andan högt uppe på berget, medan vi åt lite blåbär från tuvorna, då hörde vi ett ovanligt läte från skogen.
Väl hemma googlade vi pärlugglans läte och det var nog den vi hade hört.
Som jag skrev sist vi var uppe på berget, så bor det många korpar där i stupen och det är alltid roliga att iaktta. De är inte lika skygga och man hör hur de pratar med varandra med olika tonläge och på långt håll.
Men det mäktigaste idag var ju att vi kröp ner i självaste Eliasgrottan!
Det var så spännande. Det första Viggo gjorde när jag frågade om vi skulle gå upp på Eliasberget idag, det var att gå till sin far och fråga om han hade någon ficklampa, så att vi äntligen skulle kunna gå ner i grottan.
Man måste klättra ner genom en smal öppning. Inget som rekommenderas gravida eller "ledbrutna". Sedan kommer man ner i en liten gång där man får gå böjd. Efter några meter blir gången till ett litet rum med skrevor här och var i taket. Där kunde jag stå upprätt. Vi lyste oss fram med den lilla lampan som var av modell "nyckelring". Jag litade inte riktigt på den lilla tingesten, så besöket i grottan blev ganska kortvarigt.
Sedan fotsatte vi uppåt. Hjälpte hunden uppför en stege och hoppade över lite helvetesgap och stötte på några morrande stenvättar.
Men roligast var att rejsa (race-a) tillsammans över stockar och stenar. Ibland fick vi stanna för att flåsa lite. Tillslut kom vi upp på bergets topp och det var varmt och nästan vindstilla och helt underbart att sitta där och mysa och peka på husen, byarna, vattendragen och vägarna under oss.
På hemvägen "rejsade" vi också. Men vi tog det lugnare och gick mer stilla och åt mer blåbär. Det var en riktigt skön sommarafton??

Jo, ugglan ja... Det liknar nog ingen Pärluggla egentligen, trots prickarna. Det är en fantasiuggla som jag målat på en sten. Det är ju så roligt att måla på stenar! Jag visade bilder på det tidigare i vår, men då kom aldrig ugglan med. Bara några blommor och sånt.. Hade dygnet fler timmar skulle här målas mycket sten ;)
Prova!
Hoppas ni har en riktigt skön slutspurt på vår fantastiska sommar :) take care!

På världens bästa shettis, Spöket. Vi har varit ut med henne med Viggo och förra sommaren bodde hon hos oss en vecka. Men för några dagar sedan var det äntligen dags för Tildes premiär som ryttare. Inte en dag för tidigt om vi skulle fråga flickebarnet självt.

vi har varit på en lång tripp genom landet och tillbaka. Vi har varit i körsbärsdalen och blivit jagade av Tengilmän i skogen och varit på bröllop i Skåne och sett ett grannland och blivit fängslade i buren i ett tåg och skrikit i vargklämman och skjutit bovar som rånade tåget och vi har ätit våfflor i Bullerbyn och mjölkat getter i trönö och lärt känna en underbar släkt och ätit god mat och sovit i bilen och på hotell och köpt vapen i katthult och sett revolverdueller och dynamitsprängningar, och skrattat i en dusch i Torsåker och nästan simmat oss genom Stockholms regnoväder och festat natten lång och dansat disco med farmor ...och många fler och mycket mer... Men det orkar jag inte berätta mer om nu. Godnatt!