Ritade en liten teckning. Jag brukar mjölka på morgonen. Bara en get. Och ha alla kokade kärl och rena dukar i en liten korg. Ett år bestämde jag att jag var tvungen att låta bli att betäcka getterna. Jag mjölkade då Gullie som vanligt och skulle sina av henne när hösten blev till vinter nånstans. Men det gick inte. Jag trappade ner henne till några dl per dag, men sen kunde jag inte förmå mig att se varför jag behövde sluta. Hon åt bara grovfoder och jag pressade aldrig på produktionen. Tiden gick och jag mjölkade hela vintern. Bara en liten skvätt varje dag. Men vi behövde inte mer. ,. Så nästa sommar mjölkade jag fortfarande. Men det var redan bestämt; jag skulle inte kunna ha någon bock denna höst heller. Jag hade fyra getter kvar när jag flyttade. Ingen bock, inga killingar på länge. Getterna betade i nya hagar i skogen hela sommaren. Kanske kanske detta år att det skulle bli av att skaffa bock. Gullie och Torvi skulle bli mödrar igen. De två andra är inte lika bra att avla på, tänkte jag. Hösten kom och Gullie blev sjuk. Tvärt. Jag blev tvungen att släppa henne. Mitt hjärta alltså! Om du läst bloggen under flera år så vet du att det är hon som är min get. Nästan starkare band till henne än till hunden. Hon lade sitt huvud i min famn och tryckte sin panna mot min. Inte kunde jag låta henne lida mer. Men jag har varit förvånad över min ovilja att släppa det som hände. Att inte vilja förstå att det var meningen att jag skulle förlora min vita vän just nu. Vi skulle ju börja om. Hon skulle ju få fler killingar och berätta mer..
nej, veterinären visste inte vad som var fel...
Man måste förstå att döden är en del av livet. Att något annat ska bli.. jag vill nog inte riktigt förstå.. Men till att börja med så är geten på teckningen inte längre vit, som jag brukar rita dem. Det tog emot lite, men Den här liknar mer Torvi. Om än tanken på att göra mig av med alla getter och låta allt försvinna har slagit mig, så finns där nog ändå ett hopp om Torvi och hennes framtid.. vi får väl se

Här är ett exempel på hur en tillsynes overklig klump med färg kan bearbetas med nya lager färg och skuggor så att formen framträder utan att det blir en rörigare bild. Det är en ekorre som kurar ihop sig i sitt bo. Boet ska jag måla sen. Ekorren är ...

Lite bilder på killingarna. Geten skulle visst heta Hedda eller Hedvig, och bocken vet jag inte säkert. De är Lappgetter. Jag undrar på gårdsnamn om de ska ha stamtavlor. Myrlandet som Mellanboda har kallats av en författare. Vi är bara åtta åretrunt...

Todays endless story. Sometimes things just don?t work out as planed. Trying again and again, never give up. Even though I thought the last failiure was the end, it never is, everything is eternal. Sometimes life commands us to rest. Back off and wit...

Asså, Torvi är som ett kinderägg. Nu kom det två överraskningar idag när jag kom ut i fuse på kvällen. Helt färdiga och nystöpta. Två starka, fina killingar som inte ens var helt torra än. Tilde har nog aldrig klätt sig så snabbt, hon hade inte ens s...

När det blir vår uppe i myrlandet får knytt och oknytt hoppa mellan tuvorna för att inte bli blöta om fötterna? Nu är det ju vårvinter, men snart är blötvåren här och det börjar porla, kvittra, kuttra och kurra överallt i skogen. ...