Det är mörkare om kvällarna och kallt ner mot noll. Ändå sitter många av hönsen och sover på "balkongen". Det är en trälåda ute under taket i hönsburen. Hur vet man då om alla är hemma? Jag känner igen de svarta hönorna även i mörkret. Men så insåg jag att jag inte sett Lalah på länge. Den enda helsvarta, Tildes favorit.

Jag gav mig ut att leta lite extra här om kvällen. Lyste med ficklampa i gethusen och under ladan. Bar in varenda liten småtupp i hönshuset så hon inte skulle ha beblandat sig med ungdomarna på balkongen. Alla höns inne utom Lalah, och tomt i buren..
Jag lyste runt i jakt på åtminstone en hög fjädrar i det frostiga gräset. Plötsligt föll ljuset på en läskig, naken fjäderlös, blank massa bakom en vägg. Det visade sig vara ett gäng slemmiga, hudfärgade svampar som jag blev så rädd för.
Bocken och smågetterna sprang hela tiden i vägen för mej. Han hade brakat grindsdörren och dragit med sig töserna ut på jakt efter fler damer. Men faktiskt så var det ingen idé att laga grinden i mörkret. De fick väl gå där och spankulera runt ladan bäst de ville. Mat och sovplats fanns det ändå inget bättre än i hagen därifrån de kom.
Så nästa morgon när jag då sitter där med nytt nät att klä dörren med. Då dyker hon upp. Högt skorrande och resonerande för sig själv trampar hon rakt mot diket brevid grinden. Lalah! Men va kul! Du lever. Nu blir vi ju alla glada! Men nu ska jag minsann följa dig och se vart du går till ditt gömställe. Hon gick ner till diket för att dricka en skvätt. Jag tittar efter vart jag ska spika fast nästa krampa och när jag tittar mot henne igen är hon puts väck! Jag går runt och tittar, nä, inte ett knyst, inte ett spår.
Sen har jag inte sett henne på ett dygn igen. Men så dök hon plötsligt upp helt ensam ute vid buren idag. Alla de andra var inne och kalasade på matrester som jag burit in hos dem. Troligen var det därför hon kom fram och började gorma.
Jag bjöd henne på lite havre. Hon var ovanligt skväträdd och hoppade till med ett litet rop varje gång jag gav henne nya korn. Sen skrek hon upprört och sprang in i hönshuset. Hon har lite ruggig stjärt. På ryggen har fjädrarna fått chans att växa ut lite mer. Ända sen slutet på sommaren har hon tappat fjädrar på ryggen, vilket brukar bero på att den hönan är tuppens favorit, alltså att han par sig med henne lite för ofta för att ryggfjädrarna ska hålla. Nu har hon tydligen bestämt sig för att det får vara nog. Kanske är det hela me too-grejen som fått henne att våga sätta ner foten ordentligt. Jag stängde dörren till buren efter henne i alla fall. Jag kände mig som en förrädare, men om hon nu ligger och ruvar under ladan eller nåt annat kallt ställe så kommer hon hinna förfrysa sig så illa innan det kläcks några kycklingar. Ja, det är ju det de brukar syssla med om de håller sig undan så där.. Vi har inte haft några kycklingar som kläckts ute. Men det är inte så säkert att det är det heller, de brukar hålla sig till bättre årstid för sånt där bjurholmshönsen..
Både skönt och förvånande att kunna berätta för barnen att hon inte alls var död, som annars är mest troligt om de inte kommer in med de andra på kvällen..
Hoppas nu att hon finner sig tillrätta och stannar inne och värmer fötterna. Vi tycker ju om Lalah <3

(Bild: jag o Lalah njuter av marssolen)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det pratas om Healing och att utvecklas som människa. Man möter andra människor genom hela livet. Först blir man både älskad och förstörd av sina föräldrar och bråkar och knyter starka kärleksfulla band med sina syskon och förvirras av relationer med...

Här är ett exempel på hur en tillsynes overklig klump med färg kan bearbetas med nya lager färg och skuggor så att formen framträder utan att det blir en rörigare bild. Det är en ekorre som kurar ihop sig i sitt bo. Boet ska jag måla sen. Ekorren är ...

Lite bilder på killingarna. Geten skulle visst heta Hedda eller Hedvig, och bocken vet jag inte säkert. De är Lappgetter. Jag undrar på gårdsnamn om de ska ha stamtavlor. Myrlandet som Mellanboda har kallats av en författare. Vi är bara åtta åretrunt...

Todays endless story. Sometimes things just don?t work out as planed. Trying again and again, never give up. Even though I thought the last failiure was the end, it never is, everything is eternal. Sometimes life commands us to rest. Back off and wit...

Asså, Torvi är som ett kinderägg. Nu kom det två överraskningar idag när jag kom ut i fuse på kvällen. Helt färdiga och nystöpta. Två starka, fina killingar som inte ens var helt torra än. Tilde har nog aldrig klätt sig så snabbt, hon hade inte ens s...