det är något jag alltid önskat mig. En borg. Det är svårt att bygga sådana eftersom jag inte vet hur man ska få upp de stora stenarna på varandra. Under borggården ska det vara instucket ett stall med hästar som man kan rida ut på varje dag. Stora eldstäder och facklor och ljus överallt. Också ska det finnas sådana här sängar och möbler, stadiga, platsbygda och snidade.. Det vore väl nåt att ha en egen borg?...

En mysig plats vid fönstergluggen

Och oändligt med ringlande trappor och hemliga gångar.

Jag har varit på besök.
Det finns en del små byar där tiden ser ut att ha stannat. Där husen och ladugårdarna är små och byavägen smal. Det är glest mellan gårdarna och ändå, på något outgrundligt sätt lyckas jordbruket fortgå så pass att åkrar och ängar hålls öppna och till och med små gärdesgårdar får och kor kan ses här och var i någon hage ner mot ån som glittrande ringlar genom landskapet. Stora skogar skiljer byarna åt. Små kullar med hus och någon gammal skolbyggnad eller före detta affär. Knutpunkter bestående av en trevägskorsning ett skyltfönster och en anslagstavla.
När vi kör över bron i en av de här små byarna skymtar en liten grå tomtestuga mellan granarna, på en liten ö mitt i forsen. Och kan ni tänka er, det är min kompis som äger den där stugan!

Vi provade mitt nya smörgåsjärn över elden. Jag fick det när jag fyllde år tidigare i veckan. Det var bra, för annars brukar jag alltid låna mammas. Vi tycker ju om att vara ute och tända små eldar i skogen. Det gör min vän med och den här stugan i forsen passar ju perfekt för sånt mys. Den var så fin...

Om du vill se finare bilder av stället kan du besöka min kompis blogg: www.sandraviklund.se. Hon har alltid så fina bilder och trevliga inlägg om trädgård, virkning, pyssel och inredning, ute-liv, företagande, fjällvandring, hund, höns m.m

Ha en bra helg!

Vi lyxade till det med räkmacka, varmrökt lax-sallad och plättar på västra kajen i stan (Piteå). Det är ganska mysigt att sitta där i de gamla sjöbodarna och titta på båtar och måsar. God mat var det dessutom.

Jag fick ett köksbord! Vi har ett stort matbord i rummet bredvid köket, men sedan ett halvår tillbaka har vi haft ett litet runt bord i själva köket. Där det tidigare bara varit tom golvyta. Det känns mysigare att sitta i köket men det stora bordet i rummet intill är bättre om man är många. Men tog man bort det helt skulle man få ett helt rum till övers för något annat!
Det lilla runda bordet vi hade var ganska ostadigt. Det kom från min farmors barndomshem, så jag tyckte ju om det men...
Nu har det åkt upp på övervåningen igen och vi har ett stadigt vitt bord i köket istället. Och det finns inläggsskivor....
Alltså, tack för bordet! Nu kan vi sitta stadigt och äta frukost :)

jag har en ovanligt stark dragning till gamla ladugårdar, och gamla små hus också... Här är ett sött litet ställe i Hälsingland. Inte alls som det stora utsmyckade hälsingegårdarna, men ändå.. Allt finns där, till och med jordkällaren :)

Helt plötsligt kan jag virka igen! Efter ett år av knutar blev det äntligen en virkad ring. Ringen blev en nos och sedan ökade jag på och började virka fram och tillbaka så att det blev en panna och vips så var det ett nallehuvud :)
Garnet tog slut så vi fick handla mer. Och handla alvedon, för barnen är krassliga.
Därför dricker vi även te av rölleka och kamomill som vi samlade i somras. De har använts som läkeörter i alla tider. Honung passar bra till..
Där emellan jagar jag smitna getter och nu ska jag baka lite bröd tror jag.. Ha en bra dag!

Jag hittade de här fina kopparna på Pingstmissionens secondhandbutik (PMU) i tisdags. Tyvärr var det bara tre stycken. De kostade fem kronor per styck. Jag gillar dem och hoppas att jag kanske hittar någon mer nån gång.
Min faster kom hit samma kväll och hon kände genast igen dem. " har dom inte haft såna där på Lillberget (där jag växte upp) förr?" Sa hon.
Och idag när mamma kom så visade jag henne mina nya koppar och då skrattade hon för hon hade köpt precis såna där på sjuttiotalet och tyckte de var så fina, men de hade väl gått sönder och spruckit sen eller nåt, för de finns då inte kvar och hon hade nästan glömt dem..
Lustigt att man har samma smak som sin mor. Jag tror man anammar den stil man vuxit upp med, kanske..
Ha en skön fortsättning på helgen!