Det tar tid att rensa bär. Mitt i allt blir man hungrig. Jag kokade två dl lingon med lite vatten och en och en halv dl socker. Vispade. Hällde i resten av vattnet, totalt fem deciliter. Koka upp. I med en deciliter mannagryn. Vispa och koka. Vispa mycket med elvisp. Sen blir det rosa fluff som man kan äta med mjölk eller havremjölk. Det är ganska gott men man äter måttligt. I recept på nätet står det att man ska ha saft. Jag tror att man gjort på lingonsylt traditionellt. Jo, för detta är en gammal tradition att äta detta. Jag tror det brukade serveras som efterätt.

Hunden kan för allt i världen inte förstå varför vi gnor så enträget kring lingontuvorna när det luktar så mycket godare om den skära ryggsäcken som vi ställt ifrån oss mot en björk. Hon sätter sig och vaktar matsäcken tills vi kommer tillbaka och fyller hinken. Det var ju inte väntat att få sig några bär i år. Men här var det så mycket att det knappt tog oss tjugo minuter. Det finns olika lyxigheter med att bo i skogen.