Ikväll följde Viggo med mig att natta djuren. Vi kollade först till hönsen. Det är framförallt de små kycklingarna som behöver lite extra tillsyn. Vatten i sin kopp och så. Jag tände värmelampan för att kunna se något och hällde ut lite köttiga matrester på golvet. Alla började äta, utom jag och Viggo. Dunsa hade redan sprungit tillbaka hem. Men fattas det en kyckling? sa jag, de ska ju va fem. Jamen då fattas det ju två sa Viggo, för det är bara tre. Jag lyfte lite på hönan och kollade runt. Nä, har hon varit ute med dem idag då? Också tar de sig inte in sen, för luckan sitter så högt så det kan vara svårt för dem att klura ut hur de ska komma in... åh, nej, tänk om någon har ätit upp dem? Men det är ju bara kallt på nätterna så de kanske sitter där ute i mörkret och fryser någonstans. Men eftersom de inte pep skulle det ju vara omöjligt att hitta dem. Kycklingarna som var inne pep däremot mycket där de sprang omkring och letade mat och drack vattten om varandra.
Ja! Vi tar ut Orra! Hon kommer ju att gå in till de pipande kycklingarna igen och då hinner kanske de andra haka på i mörkret. Jag tog ut en lagom missnöjd Orra och ställde henne i hönsgården. Hon skränade ilsket när jag tog upp henne. Sen muttrade hon tyst när jag ställt ner henne i mörkret där ute. Inte hittade hon in genom gluggen! Och inte ville hon göra nåt större väsen av sig när hon hamnade ute i farliga natten. Men vad synd.. jag får försöka fånga henne i mörkret och sätta in henne igen då.. men då hörde jag små pip alldeles nära. På framsidan av ladan alldeles vid dörren in till getterna kom de fram. De hade nog hört sin moders muttranden och nu kom de fram ur sin gömma. Jag hörde dem men kunde inte riktigt se dem. Men så ställde jag dit Orra, precis i ljuskäglan som föll från dörren och då fick jag se dem. Orra skuttade in i ladan med dem och så kunde vi öppna så de fick gå in till de andra. Tjoho! Viggo fick värma den ljusa för den var som lite slö.
Sen skulle vi hämta getterna. Men då ville inte Spira komma ut, jag vände och gick för att hämta henne och då kom förstås alla utom Lyckan in i hagen igen.. mnåh..
Då gick vi tillbaka och Viggo fick med sig en kornburk och han lockade och då kom de som raketer. Han fick stå där inne och locka och öppna och stänga dörrarn till kättarna och sen gav han Torvi och Spira godis fastän dom alla kände att det var lite läskigt. För Spira är mest skygg men samtidigt dominant mot sin tvillingsyster och hennes killing. Sen gick vi äntligen in och drack pärondricka och läste ur Suneboken med Lillasyster.
Bilden får illustrera två försvunna kycklingar. För vi har tyvärr mist vår favorithöna, Tildes höna- Lalah. Och den här röda tuppen har antingen flyttat eller blivit tillfångatagen. För jag hittar inte honom nu. Men här om dagen stod han och tjoade i ett gethus så det skalv i plåten. Hans andra höna är dock inne i hönshuset på sin pinne..
... också Spira, den besvärliga, skygga skönhetsgeten.

Ibland tänker jag att jag nog har ett av världens bästa jobb. (Personlig assistent) Idag har vi utedag med lugn som tema och hundenPunden får följa med.. Vi hittade en plats i skogen där det var mindre blåsigt och mindre jägare...