Nu är det en mellantid. Har färdigställt lite idag så nu är det dags att få en snilleblixt till nästa verk. Det sitter i skissen. Idén och skissen måste vara bra från början för att det ska bli en fin bild.. Men nu har jag flera halva idéer samtidigt för det är mycket som ska göras innan jul. Så jag brainstormar lite för att veta vad jag ska börja med.. Skriva, rita, måla, trycka? Beställa kuvert? Porträtt eller julkort? Jag är sugen på en ny oljemålning, men det måste nog vänta. Nu gäller det att fokusera och jobba på. Bara man inte har så bråttom att man hoppar över det viktigaste, skissen..
Ha det fint!

Stanna upp en stund. Se min själ. Du behöver inte förstå, så länge som du lyssnar. Du behöver inte höra, så länge som du känner. Om vi accepterar att vi aldrig kan förstå varandra fullt ut, kan vi dela den här känslan, den här stunden, då våra själar når varandra i tystnad.

Den här målningen satt jag och pillade lite med idag, också hade jag besök av Kristina som har Kreativt Broderi.

Hon broderar jättefina små tavlor av olika bilder (bl.a. pennspår)Hon håller kurser i kreativt broderi och säljer specialimporterade afrikaska sidenband och tråd som är rättvist framtagna.(Hon har även bott och jobbat i Afrika i flera år, där de jobbade för SIDA). Kolla på hennes hemsida här

En kväll var jag nere i gethagen med min lilla dotter och satte upp tråd. Just när vi blev klara, precis innan skymningen föll och dimman började pyra upp från diken och viken, hörde vi tranorna ropa. De kom över grantopparna och passerade precis ovanför våra huvuden. Det kom flera flockar, med över tjugo tranor i vissa. De flög så lågt och vi stod så stilla och tittade och hörde ljudet av deras vingar mot luften.
De trutade sådär som man är van att höra tranor. Men några pep så man kom att tänka på kycklingar. Kanske var det de yngre fåglarna som flög sist och pep?
Vi sätter upp nät åt våra getter för att de ska hålla uppe våra gamla åkerlappar. Jag vill att mina barnbarn ska få chansen att uppleva tranornas rop om hösten och blommorna på sommaren och lustiga grodor som hoppar i pölarna om våren. Om vi ska kunna behålla de örter och djurarter som vi ofta tar för givet måste vi vara rädda om våra svenska bönder och tänka på vad vi köper!
Jag hade inget att fota med så jag fick måla en bild av Dottern och tranorna.

Med Björks Vespertine på hög volym tar jag mig än en gång an denna tavla. Jag tycker att det börjar närma sig ett slut, men för mig känns den inte färdig. Förutom vassen som ska bli tjockare och bladigare måste jag göra nåt mer

Men nu ligger jag på golvet och ålar runt och kisar för att försöka förstå vad som fattas.. Allt kanske? Jag vill egentligen ha mer ljus, mer detaljer, mer blänk, bättre näckrosor, gulare ljus? .... Aaah! Jag vet inte.. Suck, nä, upp med mig och fram med penslarna igen!

igår målade jag vidare på en stor tavla. Den var redan full med färg så nu är det putsning av bakgrunden som gäller, sen ska det på mer detaljer och mer ljus igen. Här är en del av tavlan. Före och efter.
Måleriet står ganska stilla under sommaren eftersom det finns så mycket att göra på gården då, också har jag ju mitt jobb också vill jag hinna vara ute i skogen och bara mysa lite också.

På kvällen tog vi en sista tur med Spöket. Nu ska hon hem till Lillberget igen. Det är kul att ha häst, några dagar om året i alla fall.

När vi åkte hörde vi kannadagässen ropa någonstans. Sen kom de flygande i en stor plog. Vi stannade och tittade på dem när de flög ut mot viken. Sen, när vi fortsatte förbi kohagen hörde vi några höga knallar längre bort. Efter en stund kom fyra vilsna gäss tillbaka. Verkligheten är inte alltid så vacker...

Solljuset strilar mellan grenarna, daggen glittrar, gruset knastrar. Precis så som det ska vara när man går till skolan i början av terminen. Vi pratar med varandra och jag undrar om han minns "Häxmamman". I den sagan går barnen förbi ett gammalt skruttigt hus på väg till skolan efter en sån här knastrande väg med träd omkring.
Efter ett tag mullrar bussen på andra sidan den gulnande kornåkern och snart kommer den fram runt kurvan.
Gruset knastrar igen, det känns nästan lite vemodigt. Luften är hög men solens guldiga strålar värmer. På hösten blir skuggorna långa fast det är fint.
Hemma på gården ligger hunden och solar under en rönn som aldrig får några bär i år.

Bakom staketet skymtar man bocken som går och ropar så förtvivlat hela dagarna. Getternas brunstsäsong har börjat, men stackarn har ingen brud. För hans sällskapsdam är redan högdräktig och inte alls på humör.
Tuppen och hönorna har försvunnit någonstans i den daggvåta gräsdjungeln.
Jag går in och sätter på en ny kopp te. Nu ska här göras pennspår så det ryker om det! Det blir första "målarmåndan" efter sommaren och jag hoppas bara jag får in rätt flow nu. Jag känner mig inte riktigt där med tankarna. Försökte komma "in the mood" här om kvällen genom att fritt improvisera lite skrivande. Det går ganska bra, dit kommer jag, sagorna skulle jag lätt komma in i nu och redigera lite och beställa nya böcker. Men sen måste jag börja om med tavlan och där känns det lite svårare. Kanske för att den är beställd och jag vill verkligen göra ett bra jobb med den. Men jag kommer snart igång och då blir det roligt. Först lite redigering och kanske stjäla en kanelbulle av sej själv. Jag bakade ett gäng sent igår kväll. Inte snygga, men goda!

jag och Viggo har sprungit upp på "Eliasberget" ikväll. Egentligen heter det Larssonsberget. Men det fanns en gång en i bygden beryktad tjuv som hade en grotta i just det berget. Tjuven hette Elias och det går en led över berget som heter Eliasleden.
Där finns lite skyltar uppsatta, bla. Information om pärluggla. Och när vi stod stilla och hämtade andan högt uppe på berget, medan vi åt lite blåbär från tuvorna, då hörde vi ett ovanligt läte från skogen.
Väl hemma googlade vi pärlugglans läte och det var nog den vi hade hört.
Som jag skrev sist vi var uppe på berget, så bor det många korpar där i stupen och det är alltid roliga att iaktta. De är inte lika skygga och man hör hur de pratar med varandra med olika tonläge och på långt håll.
Men det mäktigaste idag var ju att vi kröp ner i självaste Eliasgrottan!
Det var så spännande. Det första Viggo gjorde när jag frågade om vi skulle gå upp på Eliasberget idag, det var att gå till sin far och fråga om han hade någon ficklampa, så att vi äntligen skulle kunna gå ner i grottan.
Man måste klättra ner genom en smal öppning. Inget som rekommenderas gravida eller "ledbrutna". Sedan kommer man ner i en liten gång där man får gå böjd. Efter några meter blir gången till ett litet rum med skrevor här och var i taket. Där kunde jag stå upprätt. Vi lyste oss fram med den lilla lampan som var av modell "nyckelring". Jag litade inte riktigt på den lilla tingesten, så besöket i grottan blev ganska kortvarigt.
Sedan fotsatte vi uppåt. Hjälpte hunden uppför en stege och hoppade över lite helvetesgap och stötte på några morrande stenvättar.
Men roligast var att rejsa (race-a) tillsammans över stockar och stenar. Ibland fick vi stanna för att flåsa lite. Tillslut kom vi upp på bergets topp och det var varmt och nästan vindstilla och helt underbart att sitta där och mysa och peka på husen, byarna, vattendragen och vägarna under oss.
På hemvägen "rejsade" vi också. Men vi tog det lugnare och gick mer stilla och åt mer blåbär. Det var en riktigt skön sommarafton??

Jo, ugglan ja... Det liknar nog ingen Pärluggla egentligen, trots prickarna. Det är en fantasiuggla som jag målat på en sten. Det är ju så roligt att måla på stenar! Jag visade bilder på det tidigare i vår, men då kom aldrig ugglan med. Bara några blommor och sånt.. Hade dygnet fler timmar skulle här målas mycket sten ;)
Prova!
Hoppas ni har en riktigt skön slutspurt på vår fantastiska sommar :) take care!

Min lillasyster Julia ska giftas! Jag fick lite inspiration och började måla en tavla. Julia har ju ridit och tävlat mycket i hoppning så jag fick en romantisk ide om Julia- den rödhåriga och prinsen på den vita springaren "Två nedslag".
För han har sagt att han vill ha en häst som ska heta "Två nedslag" som han kan tävla i hoppning med. Då kan de ju ropa ut:
"..och vinnare är Arvid Med Två nedslag!" Hahaha