Jag hittade de här fina kopparna på Pingstmissionens secondhandbutik (PMU) i tisdags. Tyvärr var det bara tre stycken. De kostade fem kronor per styck. Jag gillar dem och hoppas att jag kanske hittar någon mer nån gång.
Min faster kom hit samma kväll och hon kände genast igen dem. " har dom inte haft såna där på Lillberget (där jag växte upp) förr?" Sa hon.
Och idag när mamma kom så visade jag henne mina nya koppar och då skrattade hon för hon hade köpt precis såna där på sjuttiotalet och tyckte de var så fina, men de hade väl gått sönder och spruckit sen eller nåt, för de finns då inte kvar och hon hade nästan glömt dem..
Lustigt att man har samma smak som sin mor. Jag tror man anammar den stil man vuxit upp med, kanske..
Ha en skön fortsättning på helgen!