Jag trodde inte det var möjligt att fästa sig så här mycket vid en get, och på så kort tid också. Jag har väntat i fem år på att kunna skaffa getter igen, något jag inte ens trodde att jag skulle kunna göra ibland. Men hoppet och turen... Sen är min lilla get en dotter till min första killing Julia också, en väldigt trevlig liten get. Julias mamma, i sin tur, var min allra första get och henne hade jag lite problem med, inte minst från början. Chanell hette hon och hon var ca nio månader när jag köpte henne och aldrig hanterad. Det var svårt att tämja henne, hon var mycket hispig och verkade nervös. Jag kom aldrig riktigt överens med henne, trots att jag lade ned mycket tid på att bli vän med henne. Hon tyckte inte om att bli hanterad, även om vi tränade på det varje dag.

För at vara lappget hade hon väldigt stora juver och mycket mjölk. Men tyvärr ville hon helst inte låta sig mjölkas, så det blev inget av med hennes mjölk för mig. Julia hade mycket mindre juver, jämför melon och plommon i storlek. Och Gullie som jag har nu verkar ha ärvt Julias anlag och hennes juver syns inte alls än, de är helt täckta av tjock vinterpäls. Det är ju säkert praktiskt när man är lappget och ska gå ute i snön, men jag hoppas att det ska gå bra att mjölka henne ändå. Man vill inte att det ska falla ner hår i mjölken, en del brukar raka sina getters juver...

Jag har haft Gullie i drygt en månad. Hon var bara någon enstaka månad yngre än Chanell när jag köpte henne och uppfödaren sa att hon inte hade tid att träna så mycket hantering, men hon är redan tamare än vad den förra geten hann bli på tre år. Det handlar nog inte bara om hantering, miljö och "bonding", det är nog ganska individuellt hur tillgivna de blir till sina människor. 

Å andra sidan måste jag tillägga att Chanell var en mycket bra getmor och getmormor och fungerade bra i getflocken och så. Hon var också mycket nyfiken på min egen bebis, som jag fick under tiden jag hade getterna. Hon ville inte gärna komma i närheten av folk, men lille Viggo nosade hon gärna på. Och fastän hon var skygg för oss så gick hon emellan när pappan busade med bebisen på gräsmattan. Jag hade tagit upp Chanell och hennes lilla killing Frejja för att vänja Frejja med folk. Bebisen Viggo låg på en filt på gräsmattan och Chanell höll sig så långt ifrån som kopplet tillät...ända tills pappan kom och började busa och "morra" mot bebisen, då blev Chanell orolig och gick fram för att rädda den lille!

 Gullie betyder Guld på sydsamiska, hon och hennes tvillingsyster Silpe (silver), är Julias första helvita killingar. Det är ganska vanligt med helvita lappgetter, men jag själv har mest stött på spräckliga eller fläckiga. Gullie var ju lite skygg när hon kom, men jag leder henne in och ut till hagen varje dag och lockar henne med hö och visar henne smaskiga kvistar i hagen. Så på kvällen när Tjeehpes rusar in i kätten för att mumsa hö, kommer Gullie gärna ut till mig igen och kollar vad jag pysslar med hos kaninen. Hon hoppar gärna upp på foderkistan, så hon får lite hö där. Det är perfekt höjd för att kolla igenom och känna på henne. Sätter jag mig där står hon gärna kvar och får kramar. Så jag kramar och kramar och förvånas över att man kan tycka om en liten get så mycket!

Jag och Gullie 2015

Jag och Julia med hennes första killing, Stark 2009

Gullies mormor, Julias mor, Chanell står upp längst bort i bild. Framför henne ligger pappa Ville och deras dotter lilla Frejja. Längre fram, Julia och Stark, som snabbt växte ikapp sin mor! 2010

( de ser toviga ut för att de blåste mycket och de hade vinterpäls kvar)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har påbörjat en ny teckning ikväll. Jag är såklart inte nöjd ens med bakgrunden men jag har blivit lite mer otålig när jag målar, på gott och ont. Mest med fördel, då jag alltid annars fegar så mycket att ingenting blir av. Så nu började jag måla...

När jag gick mellanstadiet knytte vi armband åt varandra på rasterna i skolan. Trådar av rosa, lila och blått vävdes ihop av idogt knytande och sedan knöt man fast kreationen runt handleden på sin kompis. Jag behövde ett band till en nyckel tyckte ...

Svar till den som tycker att vi ska köpa alla möjliga djur och sätta i en hage för att rädda dem från att behöva jobba, förslavas av människor: ( Bilderna är framsidan och insidan på ett av de småkort som jag tryckt upp från mina akvarellmålningar) ...

Jag vilar i fåtöljen en stund mellan jobb och tvätt och körning. Jag håller på att packa för ett helgjobb med friskvård på annan ort. Så jag packar badlakan, massageoljor och lite Pennspår och ska åka redan ikväll. Men nu laddar jag om i fåtöljen med...

Jag har lyckats ta mig till skrivbordet sent om sider. Jag tänkte göra en snabb och lättsam teckning. Men så blir det ju ändå inte det. Man jag är glad för att jag vågar testa lite.. Jag var så trött efter masserandet igår så jag sov länge i morse. I...