I förra inlägget visade jag vintervägar. Nu kan jag avslöja att vi åkte till Vilhelmina och köpte lappgetter! Som jag har längtat!
Nu står de i ladan och tuggar hö.
Om det var vintervägar i helgen så är det rutschkanor nu. Det är nästan med livet som insats som man glider och snavar nedför åkern i mörkret med det skramliga vattenhinken. Jag måste hålla fast mig i ladudörren, som knarrar och gnisslar. Kaninen tar några hungriga skutt när han hör att jag kommer och getterna bräker försiktigt i sin kätte.

Jag ger kaninen mat och vatten och petar bort några pluttar innan jag går in och sätter mig hos getterna. De är rätt så skygga men inte helt omöjliga. Jag och Viggo har försökt muta dem med Husman och morötter, men de står bara och kramas förskräckta i ett hörn. Men jag har varit med om värre panikslagna getter så de ska nog tina upp efter ett tag. De tyckte bättre om hö och det åt de till och med från mina händer. Med fingrarna instuckna i en hötuss som jag satt gömd bakom, kunde jag känna deras mjuka mular(?) leta försiktigt efter de godaste stråna. Det är lite kräsna varelser getter, så man blir ju glad att de gillar höet som jag fått ihop här hemma.

Getterna är ganska små, de är inte riktigt fullvuxna än. De är killingar från i våras. Även om de kan få killingar redan första året så fortsätter de att växa till sig och bli "vuxnare" sen. Mest tydligt syns det på bockarna. Den här bockkillingen har mycket kvar att växa och förändras, även om han redan nu har ett par kraftiga horn. Geten kommer nog att få längre och kraftigare huvud, lite större kropp och en benigare rygg. Eftersom de är lite skygga och det är mörkt i ladan på morgonen så är bilderna inte de bästa. Men här är Tjeephes , bocken. De har sydsamiska namn och Tjeephes betyder fläckig. Han har en tvillingbror kvar hemma på Forsnäs Hemman, som heter Naalte.

Och här är lilla Gullie. Hon har en tvillingsyster kvar på Forsnäs Hemman, som heter Silpe. Deras namn betyder guld och silver på sydsamiska. De är de första helvita killingarna som Julia fått. Julia föddes här hos oss och var min favoritget tills jag blev tvungen att sälja alla getterna och sluta helt i några år. Så det är ju kul att få en killing av just henne att börja om med.

Gullie fick hälsa på lilla kaninen genom dörren. Hon såg väldigt nyfiken ut och gick fram och nosade. Om jag sätter galler på insidan av kätten kan han komma in och hälsa på dem sen. Hade det inte varit så otroligt isigt och halt hade jag tagit ut dem. Men snart blir det nog bättre underlag. Just kring ladan är det nästan omöjligt att gå.
Det är lite svårt att slita sig och gå in igen, från den mjuka halmen och ljudet av hö som tuggas. Men nu måste jag börja jobba!
Jag har julkort till salu. Kom och köp!

Nådedagar. I år har det varit gott om dem.
På hösten, när man ska plocka in trädgårdsmöbler, vintra i trädgården och skydda eller göra färdigt saker innan vintern kommer, finns en viss tendens till att vissa saker ändå blir lämnade eller T.o.m Uttagna på gräsmattan igen (t.ex.leksaker). Det finns saker som man hade velat hinna bygga innan vinterkölden gör fingrarna stela eller snön har täckt över allt.
Det kan räknas som ordningsamt att ha allt klart i god tid. Förr trodde folk att tomtarna på loftet kunde straffa folk som inte var ordningsamma. De kunde skapa ännu mer oordning om de inte trivdes. Men många gårdstomtar var istället hjälpsamma och höll ordning. Nu i advent har jag hittat ett par tomtar på höloftet.
De verkar inte bry sig om att jag fortsätter att nyttja alla nådedagar jag får, till att göra ytterligare något på mitt "farm-projekt".
I helgen har det varit milt väder och det är ju skönt när man slipper frysa. Men jag skulle ändå bli glad om vi fick lite mer snö innan jul :)

Förlåt, bildkvaliteten, men såna här tomtar är väldigt snabba så det är svårt att få en skarp bild.

Ha en bra, ny vecka nu alla!
Mys lite extra och stressa inte!

För några dagar sedan kom en liten höst/vinterstorm och öppnade mitt bygge som en liten konservburk. De stora tunga takplåtarna har krullat sig och ett par flög iväg. Det är verkligen inte kul när man äntligen börjar nå målet och se ett slut på den här resan. Allt som allt har jag gnetat med min lilla farm sedan i maj..
Nåja, jag hade ju inte skruvat fast ordentligt. Jag skulle ju skruva färdigt när jag hinner. Och visst inte ska man tro att allt ska gå som på räls om man börjar bygge på senhösten och dessutom bara kan hålla på korta pass åt gången. Jag trodde aldrig när jag började i våras, att så här mycket skulle ha hunnits med innan jul. Men förargligt är det ju...
Bildkvaliteten är usel nu på kvällen..
Ha en bra lördagkväll!

Idag har jag och Viggo hittat grottor på ett berg. Vi kallar det Eliasberget eftersom det finns en Eliasgrotta där, uppkallad efter socknens stortjuv på 1800-talet. Det fanns massor av branter och stora stenblock. På vissa ställen fick vi till och med hjälpa hunden!
Under blötsnön var det isigt, särskillt i branta öppna sluttningar. Där fick vi kana på rumpan på hemvägen för att inte ramla.
Men det gick som en dans. Femåringen satte av som en bergsget genom skogen. Han struntade totalt i de slippriga rötterna och stenarna som täckte stigen. Utan knot kom vi tillslut upp på bergets topp. Vi hade stannat och läst några skyltar och tittat på grottan och några trolska stenblock här och där så det tog nog drygt en timma innan vi var uppe ändå. Väl uppe fanns en underbar utsikt och en skön bivack där vi satte oss i skydd för vinden och åt en hel påse kanelbullar (som jag bakade igår) och drack grönt chaite med mycket honung i. Ibland blir varm choklad lite för mastigt och vi gillar båda te med honung lika bra.
Medan vi satt där såg vi flera korpar flyga åt olika håll. Det är verkligen ett riktigt korpberg. Jag älskar de stora svarta fåglarna. Några flög nära precis ovanför oss.
Behöver jag säga att vi var riktigt nöjda med vårt lilla äventyr..

Tyvärr har jag ingen bild på själva grottan och klipporna. Men nån gång skulle jag vilja krypa ner i den riktiga grottan och fota. Jag har aldrig varit ner där. Ingången är väldigt trång och går rakt ner i berget under en stooor utskjutande stenbumling. Ja, det skulle ju ha suttit bra med en bild av det hela ... Då har jag i alla fall en anledning att gå dit nån mer gång :)
Godnatt

Vi har en liten kanin som äter barn. Han är totalt livsfarlig efter att ha fått smak på Viggos finger här om dagen då han matade honom med morötter. Jag mockar lite nästan varje dag åt kaninen och ger vatten och foder och fyller på höhäcken. Men jag har varit tvungen att hänga den högt eftersom han började sitta i den och bajsa. Tyvärr verkade det inte spela någon roll. Den barnätande mördarkaninen BrasseLasse gör precis som han vill

Jag och hunden gick ner på åkern där jag skruvade fast en grind. Hunden sitter ofta framför öppningen och vakar medan jag bygger. Hon spanar upp mot vägen och bilen, där lilla Tilde vilar middag med öppen dörr.
Snart är vindskyddet färdigt :) då fattas bara en pargrind, så kan kreaturen flytta in sen.

Vindskyddet kikar upp bakom gärdesgården. Det är nästan bara taket kvar nu. Det blir spännande, jag får ännu mindre tid på mig att bygga nu. Snart slutar föräldraledigheten. Vi har redan börjat inskolningen på dagis. Men har vi tur blir det getter här innan jul :)

Ja, det är ju ganska snett och knaggligt. Men man får inte vara för noga om nåt ska bli av när man är så okunnig som jag och måste bygga snabbt. Också har jag sänkt takbjälken, så panelen följer inte riktigt samma lutning. Virket är av olika dimensioner eftersom jag försöker att använda upp sånt som ligger här hemma i första hand. Lusten att hålla på där nere kring ladan är väl inte jättestor längre, jag har ju hållt på så länge. Men jag gnetar på och hoppas och längtar tills jag snart ska bli klar.

Ha en bra kväll!

Idag var jag ute vid bygget en stund. Viggo lekte och hunden sprang efter och retades med honom.
Det var högst -9 grader och det långa gulnade gräset frasade högt under fötterna och barnvagnshjulen.
Ilande sågade jag plankor med frost som står ut som en gnistrande päls ur virket.
Tilde sov middag väldigt sent idag, så det började strax mörkna. Jag och Viggo gick ner till stranden och lyssnade på isen som smäller och knakar när den växer. Bakom träden på andra sidan viken brann månen på vinterhimlen.
Viggo gick in. Jag fortsatte trots att det började mörkna allt mer. Tilde sov som en stock efter att ha varit sjuk i några dagar.
Plötsligt steg månen rakt upp över trädtopparna och lyste upp hela hagen. Vilket imponerande ljus!
Jag kunde bygga vidare hur lätt som helst med den strålkastaren. Men jag var ändå tvungen att gå in eftersom Viggo var ensam och Tilde inte fick sova längre. Men inne väntade en fantastiskt god soppa som jag kokade tidigare på dagen.

Det är svårt att fota med mobilen.. Här är en bild från igår...

Jag har tyvärr ingen bild av soppan eftersom den var så god att den tog slut. Men ni kan ju få receptet medan jag kommer ihåg det:

En god liten soppa:
Lite steksmör
En vitlöksklyfta
En gul lök
Två morötter
Vatten 5-9 dl
En grönsaksbuljongtärning
Ett paket bacon
Ett halvt glas röda linser
En stor skvätt grädde
Salt och peppar

Stek baconet knaprigt

Hacka lök och finhacka vitlök
Stek gul och vit lök länge tills den blir mjuk.

Finriv! morötterna
Tillsätt morötterna och fräs i två min.
Häll på vatten buljong och linser.
Låt koka tills linserna är klara.
Tillsätt bacon och grädde och salt och lite peppar. Hade jag haft persilja hade det också fått komma med.

Mmmm... Åsså en hårdmacka med ost...
Ha det bra!

I framtiden ska jag skaffa getter igen hade jag tänkt. I längtans dagar byggs det för fullt, både hage och ladugårdsinredning. I helgen har jag sysslat med ett vindskydd, en koja i hagen som getterna kan gå in i om det regnar eller så.

Som vanligt så tar jag noga vara på tiden när den lilla ska sova middag. I natt kom det snö, men det var betydligt varmare idag än igår. Det är faktiskt en härlig tid att vara ute, om man har chansen att vara ute medan det är ljust. Mörkret faller snabbt och det gäller att plocka ihop fort.

Lördagsmorgonen var fantastiskt vacker. Det var kallt och fullt med frost som gnistrade i morgonsolen. Plötsligt var fasanerna tillbaka. Jag såg dem genom köksfönstret. Sen fick jag nån bild när jag gick ner med mat till Snurre.

Viggo leker mycket, med eller utan kompisar, ute i hagen medan jag bygger. Igår gled de omkring på isen i dikena. Idag byggde han en liten koja av plankstumpar som blev över.

I bakgrunden sitter hunden på vakt vid bron. Hon vakar över barnet som sover i vagnen bakom staketet.

Hoppas ni haft en fin helg!
God natt!