dunsaluns

Inlägg publicerade under kategorin funderingar

Av dunsaluns - 26 november 2014 21:48

Vi bär alla på förutfattade meningar om andra. Mer eller mindre. Det krävs nog en gnutta för att man överhuvudtaget ska kunna bilda sig en uppfattning om sin omvärld. Men det missbrukas friskt och folk dömer varandra och andras förehavanden och gärningar alldeles för lättvindigt. Det verkar som om det tycks mer och mer viktigt "att våga stå för vad man tycker" med mer betoning på "vad man tycker" än "att våga stå för". Det blir alltså populärt att tycka högt och tydligt och allt mindre hänsyn tas till om man vet något om det man uttalar sig om eller om det ens är viktigt.
Huvudsaken man syns och hörs och tycker något, även om man trampar på någon av okunnighet. Blir det alldeles för galet kan man ju ändra sig i nästa sekund och tycka något annat. Ingen hänsyn tas till att skadan redan kan vara skedd, särskilt om man uttalar sig om andra människor och vad de gjort eller inte.
Att "tala är silver och tiga är guld" är helt ute, på gott och ont.
Tyck vad ni vill.
Men tänk efter, och var snälla! Det finns alltid en orsak till varför folk gör som de gör...

ANNONS
Av dunsaluns - 24 november 2014 06:52

   Sitter uppe ovanligt tidigt och alldeles ensam i köket. Ute är det svart som natten, men inte kallare än två plus. Det känns ju bra när man ska ut med djuren innan dagis och jobb. !! . Ja nu är det jobb igen efter föräldraledigheten. Jag har faktiskt längtat. Det ska bli skönt med rutiner igen. Fastän jag gillar min frihet så känner jag mig ganska virrig och oskärpt i hjärnan. Nu börjar jag nästan gruva och undra hur jag ska fixa detta med lillhjärnan. Jag kommer säkert glömma hämta på dagis nr 2 eller råka ta med mig lillasystern till jobbet eller nåt. Voj voj...
Men det blir mjukstart idag :) jag ska sätta fart på ett beställningsjobb i målarverkstan, det blir kul! Jag ska lägga upp målningen här efter jul eftersom det är en julklapp. Men nu måste jag sörpla i mig teet och sticka iväg.
Ha en bra dag!

 

ANNONS
Av dunsaluns - 20 november 2014 12:55

Det finns en saga, djupt, djupt inne i mitt förflutna, ett minne av en fantasi, som förde mig långt, långt bort.

Till en skog, till ett berg, där jag kände att jag hörde hemma.
Dit kunde jag gå närhelst jag ville. Där fick jag vara precis som jag ville. 
.....
....Men vem har tid att färdas till sådana platser? Och till vilken nytta?

Titta in i min drömskog på webben Skogín, där du kan läsa om korpflickan...

 


Efter det att vi klättrade upp på berget (förra inlägget) och såg en massa korpar som bodde där, har de kommit flygande runt mig varje dag! Jag älskar korpar. De är magiska. Jag ser hur de kastar sig ut från stupen och glider över taken i byn där min lilla flicka börjat på dagis, alldeles nedanför berget. De flyger vidare över byarna och pratar lite med varandra, stannar upp mitt i byn,vid affären och ser sig om en stund. Sen flyger de hem till mig (!) och ropar mot vinterhimlen. Jag står ute på åkern och förundras.

Jag har saknat korparna så mycket sen vi flyttade hit till strandmarken, långt ifrån djupa skogar och korpberg. Vi har bott här i sju år, men nu hör jag dem plötsligt så fort jag går ut på bron. 

De ropar förstås på mig, så mycket begriper jag ju, men vad vill de?

Av dunsaluns - 11 oktober 2014 22:07

(Bara hönsprat i detta inlägg)
I höst har bara två hönor värpt sedan de började rugga, Gullefjun och Vita. Vartannat ägg i kylen var litet, runt och brunt, medan vartannat var lite större, spetsigare och vitare (Vitas). Men så en dag kom en hund (inte våran!) och bet ihjäl stackars Vita :(
Då var det bara Gullefjun som la ägg. Men även hon verkade tröttna och värpte inte längre varje dag. Men så kom där ett spetsigare, ljusare ägg. Vi undrade om nu äntligen nån av de andra börjat värpa igen. Vem kunde det vara? Mammahönan HönaPöna, Sottrasa som tror att hon blivit kyckling igen, eller extramamman Lady Kluck. Kycklingarna är uteslutna trots att ägget var litet, de är ännu för unga, dessutom verkar åtminstone tre av de fyra vara småtuppar.

Idag gick jag till hönshuset på förmiddagen och fick se Lady Kluck i ett av redena. Såklart inte i Gullefjuns rede, där bara hennes ägg upphittats. Kan det vara så att de har nåt slags revir i redena? Förut, när vi bara hade två reden, var ett nästan helt Gullefjuns...

Söta Lady Kluck. Tack för ditt ägg! Det hamnade genast i en pannkakssmet.

Av dunsaluns - 5 oktober 2014 08:03

Senaste tiden har vi varit i skogen en hel del. Bla. så har jag sågat små granar att göra staket av. Jag fick tillåtelse att ta dem av min bror. Det är i min barndoms skog, ungefär sju kilometer från hemstället.
I närheten, lite nedanför, stod en gång pappas lilla skogshuggarkoja av plåt, där vi satt och värmde oss när vi följde med på hans arbetsdagar i skogen. Det var ett stort hygge där då,(i slutet av 80-talet)men nu har det växt upp ganska mycket.
Man ser inte längre det gigantiska stenblocket mitt på släta backen, som jag fick av pappa när jag var fem år. Nån gång ska jag ge mig in i djungeln och försöka klättra upp på den.
Högre upp på berget finns raststugor, både byns och privata. Min faster hade en. Dit åkte vi ofta med häst och släde på vintrarna och grillade korv, spelade yatzy och myste vid elden och skrev och ritade i gästboken.
Då åkte man alltid förbi häxan, som stod en liten bit ovanför där jag nu hämtat granarna.

Vi kikade alltid med skräckblandad förtjusning upp under fårskinnsfällen när vi passerade häxan.
Tyst stod hon där, helt stilla trots att det såg ut som hon gick. Utan ben fast framåtlutad, som förstelnad mitt i steget. Hon hade två armar hotfullt upplyfta framför sig och mellan dem en krokig nacke med en lång krokig näsa. Mitt på näsan fanns en knöl av en kvist som utgjorde den karaktäristiska vårtan på näsan som ju häxor ofta har. Under näsan fanns en liten utstickande gren som gjorde att det såg ut som häxan gapade lite med sin tandlösa mun.
Armarna i sin tur, hade knotiga fingerstumpar längst fram. Där nacken övergick till näsa var det en knöl och ett kvistöga.
Hela häxträdet var torrt och grått. Man kunde se hur det en gång vuxit vridet mot sols.
Varje gång man passerade var man orolig att hon hade tippat för att ruttna bort.

Men än finns hon kvar! 25 år senare. Häxan är magisk! Jo, hon har brutit ryggen och gått av. Men i hon ligger där med huvudet lutat mot berghällen och de stora armarna med jättefingrarna framför sig.

Hela stammen var helt ihålig. Längst ner fanns ett litet hål där man kan tänka sig att ett litet djur kunde krypa in (under häxans snäva kjolkant).
Inte undra på att folk förr i tiden hyste sådan vördnad för vissa träd och platser. Ger man sig tid att beundra dem inser man ju ...

Av dunsaluns - 29 september 2014 23:11

Jag är så glad just nu. Så mycket i livet som var tungt är inte kvar. Jag visste inte att livet kunde vara så skönt.
Så många bitar faller på plats. Nej, jag har inte vunnit en miljon. Men mina bekymmer är små och obetydliga. Jag har det viktigaste, men strävar fortfarande mot mina drömmar.. Jag är så tacksam över det jag har och att vi får vara friska och glada. Vi mulnar ihop då och då, men det är små bekymmer. Vi hostar och snorar då och då, men det går över. Ändå känns framtiden ljus. Det jag är lycklig över beror inte på rikedom mätt i pengar, därför är jag inte lika rädd att bli av med "lyckan". Det kan vara saker jag lärt mig, kärlek, erfarenheter, kunskaper och minnen som gör mig glad och ger mig mod...
Överkomna hinder är också en tillgång...

Av dunsaluns - 19 september 2014 23:19

Det värsta mänskligheten har gjort mot sig själva är att uppfinna pengarna och klockan, säger jag.
Ja, och religion, säger min vän. Jag håller delvis med, eftersom det uppstår mycket problem kring religion, men min första tanke var ju att religionen inte är nån uppfinning och redan där har vi meningsskiljaktigheter. Jag tänkte att Vi var Guds uppfinning medan han menar att människan uppfann Gud.. Hur det än är så är det mest maktlystnad och girighet av människor som omvandlat religionerna från något gott till något ont. De missbrukas. Som allt annat.
Pengarna gör att människorna och deras tid och arbete blir olika mycket värda. Det blir orätt många gånger om pengarna får styra och det får de ju allt mer.
När klockan styr är vi chanslösa. Vi kan aldrig vinna över tiden, den är outtröttlig. Stressen avtar inte, den gör oss och samhället sjukare.
När vi inser att även tid är pengar, då är vi ju verkligen beroende av att de båda styr våra liv, inte sant?
Trots allt anser jag att det finns hopp. Vi måste tro på det goda. Det finns tex. I pengar vi ger till behövande, tid vi lägger ner på det som är gott för oss och sen, faktiskt, det goda som finns i alla religioners grund.

Av dunsaluns - 15 september 2014 13:14

Hela sommaren har jag gått och tänkt att, snart, snart, kanske, kanske kan jag börja ha getter igen. Vi skaffade ju höns, men nu byggs ladan om för att kunna hysa några små getter också. Hagar har länge planerats och jag har tagit in både hö och löv. Nu fattas bara de där killingarna som jag har längtat efter så länge.
Jag gick och önskade mig en helvit get. Och så hittar jag två helvita killingar det första jag gör! Det är dessutom min lilla Julia som är mamma till dem! Julia, min favoritget, den första killingen som föddes hos oss. Nu bor hon på Forsnäs Hemman och har haft flera fina killingar sen hon flyttade härifrån. (På länken finns en massa bilder på Julia med killingar)
Om våren och om hösten brukar min längtan vara särskilt stark. En gång när jag hade en sån saknad efter killingar om våren, målade jag den här tavlan som finns att beställa på (min) Pennspårs hemsida.
Nu ska jag ut i den härliga höstsolen. Ha en bra dag kära läsare!

Presentation


Hej!
Jag tycker om att skriva och göra bilder. Här på bloggen samlar jag bilder och texter om sånt jag blir glad av. Nästan allt bloggande sker via mobilen, delvis därför kommer mina foton vara långtifrån felfria.. Gillar någon bloggen och vill läsa och

Fråga mig

0 besvarade frågor

Copyright

  Alla texter och bilder här skyddas av copyright!

 

Vill du låna en bild (tex. till din blogg)och hänvisa till mej är du välkommen att fråga :)

Att dela mina hela inlägg på facebook är ju också helt ok (eftersom de då kopplas hit till min blogg)

MEN

 Tar du/kopierar en bild/text utan lov, kommer jag hem till dej och river sönder din cykel!!.. eller nåt... >:(

 

 

Kategorier

Senaste inläggen

Länkar

Sök i bloggen

Senaste kommentarerna

Arkiv

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2020
>>>

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ dunsaluns med Blogkeen
Följ dunsaluns med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se