dunsaluns

Inlägg publicerade under kategorin funderingar

Av dunsaluns - 1 juli 2015 19:18

mer än så hann jag inte innan lien började trilskas. Årven bröts bakåt när jag slog i en sten. Det gick att lossa skruvarna men den blev inte riktigt sig själv igen :/
Och jag som hade tänkt slå dubbelt så mycket i år..

Man ser geten som en vit fläck där borta i hagen.

Jag tänkte i princip slå hö av allt som inte är gethage och potatisland. Men jag blir glad över varje strå jag lyckas samla ihop, så det är ingen större press på att hinna allt. Jag får se hur mycket jag har lust med/ hinner/ orkar helt enkelt... Just där jag började idag har det blivit mycket tistlar och brännässlor också. Det är inte kul att få tistlar i höet men jag slår dem för att de inte ska ha det så bra på min åker. Sen handplockar! jag bort dem ur gräset innan jag lägger det på hässjan. Några (ganska många säkert) smiter väl med men de plockar jag väl bort i vidare hantering. Höet ska ju en del vändor genom händerna innan det når en mule. Kvar på åkern vill jag ju inte ha tistlarna. Så högen jag rensat ur, slänger jag nog på soptippen eller eldar eller nåt..

Det ser inte jättefint ut där jag gått fram, för jag sparar vissa sjok med örter jag tycker om. Jag tänker mig att de får stå kvar och få lite övertag över de jag kapar av. Växa ifred och fröa av sig..
Klöver är en sån välkommen gäst på vår åker. De hade vi inte mycket av förr. Då var det mest älggräset, med sina pudriga gulvita blommor.
Älggräset har tyvärr inte börjat blomma. Egentligen borde jag vänta ett par veckor innan jag slår, men vi ska bort på en resa och jag vill ha god tid på mig att få färdigt. Man vet ju inte hur vädret blir heller. Men vill man ha riktigt ängshö med fin artrikedom ska man vänta tills blommorna och gräsen får chans att fröa av sig..

Och bocken ligger och idisslar på sin "trollebro". Inte bekymrar sig han över att få in mat till vintern. Geten är desto mer tacksam när jag kommer ner. Hon kramas och pussas och slickar i ansiktet och öronen och armarna. Jag inser snart att jag är visst extra salt och god idag. För man börjar visst svettas så fort man ens tänker tanken på att göra hö...
Nu ska jag se om lien funkar bättre i en annan vinkel, jag har skruvat om den lite igen.

Ha en skön juli!

ANNONS
Av dunsaluns - 29 juni 2015 00:00

efter en varm dag på denna annars så kalla sommar, går jag ner igen för att spana i fårorna.. Geten står och skramlar med sin bjällra högst uppe på stenröset där nere..

Bara några stackars kålrotsskott sticker upp mellan stenarna i raden.

Den första sommaren jag bestämmer mig för att odla på riktigt, och ta vara på så mycket jag bara hinner av vår lilla torva, också blir det ett sånt här kallår. nåja, då har jag ju nåt att skylla på om skörden misslyckas :) det är ju skönt, lite kravlöst hmm...
Och så fint det är när dimslöjorna dansar fram över viken och upp mot gärdesgården..
Nu- god natt!

ANNONS
Av dunsaluns - 22 juni 2015 21:53

Jag har alltid trott att jag skulle vilja bo i en liten stuga ute i skogen. Men jag inser att det är en grav romantisering och att jag i verkligheten skulle längta efter vänner och bekvämligheter och civilisation efter ett par dagar.
Längtan ut till skogen har alltid funnits kvar. När jag var tio år gick jag och min kompis ut och luffade efter egna planer. Vi gick ca en mil per dag och sov i skogskojor. När vi blev tolv år utökade vi och gick ca två mil per dag. Vi hade hund med oss, och ryggsäckar. Våra föräldrar visste vart vi skulle och kom efter med bil och besökte oss på vissa ställen.
I tonåren gick vi ofta ut i skogen med bara någon sovfilt, tändstickor, kniv och pinnbrödsdeg i en påse. Och så sov vi under bar himmel på olika berg eller andra mysiga platser. Det gick alltid bra att samla torra kvistar och kottar, som man kunde elda uppe på berg.
Annars var vi väl som tonåringar är mest och sminkade oss och läste Veckorevyn, shoppade och åkte på fotbollsturneringar. Men det har väl alltid funnits en liten dröm om att bo ute i skogen.
Man väntar alldeles för länge med att prova på idéer som verkar knäppa, onödiga och lite konstiga. Många av mina idéer är just detta och nu orkar jag inte gå och vänta på att mina drömmar ska bli mer normala. Så jag packade getter, nygräddad rabarberpaj, vattenvärmare, kanin, kaninbur, madrasser, baljor, hund, krocket, kuddar, kanelbullar, täcken, köksattiraljer,fotbollar, mat, barnböcker och allt. Ganska mycket lyxgrejer för att göra det mysigt för oss. Nu skulle jag prova flytta ut med hela familjen och se om det verkligen var så härligt att bo i skogen. Jag var beredd på myggdöden, regn, uttråkad familj i mörk stuga, bortsprungna getter, ormbiten hund. Men allt blev bara helt underbart :)
Visst.. Allt är inte en dans på rosor, det krävdes en hel del möda att få upp allt och planera och så. Jag var väl trött och hade huvudvärk första dagen och ungen ville inte somna på kvällen, men det är ju sånt man får ta om man ska envisas...
Fyra dagar var vi där.. Men den tiden gick fort..
Nu luktar det mesta rök och jag har en hel del kvar att fixa med. Trött. Men jag ångrar det inte. Jag hade kunnat stanna betydligt längre. Särskilt om vi fått besök sådär som vi ändå fick, trots att vi var rätt långt ut i skogen. Jag tror att man blir en gladare människa av lite besökande vänner som kommer och äter med oss :)
Jag tror också att man kan göra allt man vill (nästan). Men att man inte säkert vet exakt vad det är man vill, eftersom man kan ha en förskönad bild av sin dröm. Och man måste alltid utgå från de förutsättningar man har...

Av dunsaluns - 8 maj 2015 17:45

Planet lyfter och plötsligt sitter man bokstavligen uppe bland molnen med sina funderingar. Vinkar ut genom fönsterrutan när jag tror att jag passerar Viggo.
Läser framgångssagor i gratistidningar. Igår var vi ute och klättrade över snödrivor i skogen. Idag äter jag lunch på Arlanda. Alldeles för varmt klädd är jag också. inklämd mellan san trope- farare på flyget. Känns som man plötsligt hamnat i en annan verklighet, är detta samma land som den leriga gethagen jag lämnade i morse? ... Gula fält...
Ingenting känns overkligt eller omöjligt. Kanske ska man ändå chansa lite mer. Följa drömmar. Satsa större?.. Det är ändå så konstig värld vi lever i, lika bra att chansa medan man är här?
Frukostkaffe i Luleå.

Av dunsaluns - 4 maj 2015 19:00

nu är hon här igen, vårgudinnan. Jag blir lyckligare för varje år. Snart kommer blomstertiden med sin prakt och fägring och det tåras i ögonen när barnen sjunger sommarpsalmerna. För inte förrän man upplevt lite mer av livet och sett mer av det vackra och det fula, så inser man vilken gudagåva våren, sommaren, blommorna och höet är! Därför är gamlingar som jag så blödiga och sentimentala på examen och liknande tillställningar. Förr grät jag aldrig, knappt ens på begravning, och nu sprutar tårarna så fort jag ser en trana på våren...

Men vårgudinnan betyder inte bara ljus och nytt liv, hon är också en del av tiden, den eviga, som gör allt förgängligt
Nästa gång jag fyller jämt är det fyrtio. Förtti!!! Det är visserligen ett bra tag kvar men det känns ju inte lika avlägset som när man var fjorton, ändå känner jag mig exakt likadan som när jag var fjorton. Det kommer aldrig att bli annorlunda, man föds till den man är och blir aldrig en annan, hur gammal man än blir (bara det där med tårarna och det yttre ...). Det säger min farmor också (förra inlägget).

Just nu är jag ute i vårgudinnans domäner. Vårmorgon, ljuset och fågelkvittret är magiskt. Leran och jorden är kanske inte vacker, men en gammal själ ser vad som väntar i den, snart blommar det där också. Än är det vinterhö som gäller för getterna, frost på vissa ställen och is i vattenhinken, men fågelsången och morgonsolen lovar en ny sommar..

 

 

Av dunsaluns - 3 maj 2015 22:46

För ca 15-20 år sedan målade jag en sten till min farmor. Idag plockade jag upp den igen och tog hem den för en behövlig renovering. Hon har haft den på sin bro varje sommar! Även om hon flyttat ett par gånger sen dess. Men än har hon i alla fall en bro, bara det, när man är en bra bit över åttio.
Jag svängde förbi henne idag när jag varit och lämnat den lilla blomstenen till min mamma. För då kom jag plötsligt ihåg farmors sten och tänkte att jag skulle passa på att fylla i färgerna nu när jag ändå har stengärden hemma. Det gäller att passa på när ilet är uppe sådär en gång vart tjugonde år eller så.... Shit, vad gammal jag lät... Och farmor då ...

Det behövs nog fler varv med rött.. Jag hade även tänkt göra lite fler detaljer, men det blir nog svårt då stenen är så skrovlig..
I begynnelsen hade jag klistrat fast en snigel och en nyckelpiga som jag gjort i cernitlera. Men nu går jag och lägger mig. Ny vecka imorgon och ingen målarmåndag denna vecka(!) jag som vill fixa och dona med Pennspår. Snart klar med boken ju. Men tyvärr jobbar jag hela veckan och hinner inte med den..

Jag berättade om sagan för farmor, hon älskar sagor. Det är kul, annars känner man sig ofta lite barnslig när man berättar om den för någon, men hon vill att jag ska berätta :)
Godnatt alla sömntutor!

Av dunsaluns - 29 april 2015 08:42

jag har en ovanligt stark dragning till gamla ladugårdar, och gamla små hus också... Här är ett sött litet ställe i Hälsingland. Inte alls som det stora utsmyckade hälsingegårdarna, men ändå.. Allt finns där, till och med jordkällaren :)

Av dunsaluns - 10 april 2015 11:20

Alla människor har något unikt om så bara en egen vilja, ett eget intresse eller en egen dröm. Det är detta unika som gör oss speciella. Vissa utvecklar detta till en grad då de anses konstiga. Konst är något vackert, konstiga breddar mänsklighetens färgpalett.
Men många är rädda för att sticka ut, de döljer eller tystar sina drömmar och passioner för ett "normalare" liv. Vi är ju flockdjur, beredda att anpassa oss för att platsa i det sociala mönstret.
Det finns ingen som är så bra på att vara du, som du. Det finns ingen som kan framleva dina speciella egenskaper så bra som du. Ingen annan kan förverkliga dina drömmar eller vara det du är.
Du vet nog innerst inne hur du vill ha det. Du kan alltid ta ett steg närmare att leva som dig själv fullt ut. Låt inget hålla dig tillbaka från att vara det du är och då först kan du blomma på riktigt och leva din egen saga.

.... Vill du skriva upp dina unika tankar och drömmar så finns det anteckningsblock som jag har gjort, att köpa på www.pennspar.se

Ha de!

Presentation


Hej!
Jag tycker om att skriva och göra bilder. Här på bloggen samlar jag bilder och texter om sånt jag blir glad av. Nästan allt bloggande sker via mobilen, delvis därför kommer mina foton vara långtifrån felfria.. Gillar någon bloggen och vill läsa och

Fråga mig

0 besvarade frågor

Copyright

  Alla texter och bilder här skyddas av copyright!

 

Vill du låna en bild (tex. till din blogg)och hänvisa till mej är du välkommen att fråga :)

Att dela mina hela inlägg på facebook är ju också helt ok (eftersom de då kopplas hit till min blogg)

MEN

 Tar du/kopierar en bild/text utan lov, kommer jag hem till dej och river sönder din cykel!!.. eller nåt... >:(

 

 

Kategorier

Senaste inläggen

Länkar

Sök i bloggen

Senaste kommentarerna

Arkiv

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2019
>>>

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ dunsaluns med Blogkeen
Följ dunsaluns med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se