Ikväll packade jag små paket av persiljan. De får ligga i frysen tills de behövs. Bara en kryddväxt som kom till lagring, så nu får allt smaka persilja i vinter :) Vi får nog ha persilja på gröten också, för det där med bärplockning sket sig gode rejält. Asså, bara regn och sjukdom och mer regn.. Fick mig dock en liten lingonburk i sista rappet. För dagen efter var det vitt när jag gick upp, och is i djurens vattenhinkar på morgonen.
Jag är glad att det blev så mycket persilja i allafall. Jag tycker det är gott till många olika saker. Vet inte hur jag ska paketera det riktigt. Affärerna säljer ju i en liten pappask, men nu hade jag inget sånt och tillslut måste man ju bara göra nåt, även om det kändes lite onödigt med plastfolie. Hur kan man annars packa det i små matlagningsportioner?
Nä, nu ska jag sova. En händelserik arbetsdag väntar. Godnatt!

PS. Ja, jag vet! Jag skummade inte av lingonen så noga.. Men de gör inget, med så litet förråd hinner de inte mögla..

Mjölken tar inte slut. Geten behöver vila innan nästa killingar kommer. Egentligen så skulle jag kunna mjölka bra länge till, men jag kommer att göra ett längre uppehåll i år. Åter igen börjar gräsen gulna och torka och mjölken blir så mild och god som en kos. Nu dricker jag den gärna kall som den är. Kanske är det därför det alltid är så svårt att sluta? Jag kommer sakna den.. Men jag har åtminstone börjat ta mindre mängd nu, fast det tar emot.. Idag tog jag bara ca 7dl tror jag, men det dricker vi lätt upp..
Gullies mjölk skummar alltid mer än Julias och jag inbillar mig att den är godare också. Vet inte om det kan vara så. Men Gullie är ju så bra på att stå stilla och inte dra iväg åt nåt konstigt håll när man ska gå med henne. Fina Gullie- min guldget (Lappget- Gullie är sydsamiska för guld)...

Idag blev det visst en massa mat. Började med att ysta en liten stekost på morgonen. Den kan man salta och steka till lite sallad eller bara skära ned i kaffet eller steka med nötter och ringla över honung. Det är en massa väntetid när man gör ost, så vi satt i köket och åt frukost och berättade farliga sagor för varandra.
Sen kylde jag vasslen i en mjölkhämtare medan jag flådde den stackars lilltuppen som legat i kylen på mörning i en vecka.
Det tog sin tid så när jag satte honom i grytan för långkok så var vasslen så pass sval att jag kunde göra en pannkaka av den. Barnen gillar uppstekt pannkaka så det är ju perfekt snabbmiddag senare i veckan.

Sen tog vi en skön promenad med cyklarna och Viggo hittade ett gäng kompisar. Då gick vi en längre promenad med grannen och hennes hund. Hon visade oss en ny väg så man kommer ut i "skogen" lite mer. Det var härligt och till och med lite värme så man kunde gå barärmat. Vi hade barnvagn för en gångs skull och det såg så mysigt ut för Tilde.
När vi kom hem var tuppen mör och fin och jag testade att steka upp lite med lök och vitlök, sen på med en skvätt grädde mmm.. Det blir middagen imorgon. Jag testade göra en liten nässelsoppa också, men den behöver mer smak. Stekte bara upp lök och vitlök i smör och en skvätt kycklingbuljong på det (den stod ju ändå där bredvid och puttrade). Men den ska jag krydda på imorgon..
Nu ska vi ut och träffa några kära.
Ha det bra!

Chokladcroissanter

Jag och Tilde fuskbakade lite.
Ugn: 220 grader
En smördeg
80g mjölkchoklad
En pizzaskärare eller vass kniv
Dela den färdiga degen i tre delar (rektanglar), som du sedan delar diagonalt så att det blir sex långsmala trianglar.
Hacka chokladen
Strö den över trianglarna (men inte för nära kanten!)
Rulla ihop trianglarna från basen. Avsluta med att vika in snibben i mitten under croissanten.
Grädda på bakplåtspappersklädd plåt.
Glömde ta tid? satt istället dreglande vid ugnsluckan i spänning över ifall de skulle "jäsa upp" nåt. Tillsist gjorde de det och då väntade jag ytterligare några minuter innan de var gyllengula och jag tog ut dem. Kanske det tog ca 15 min? 10 min?..

Fick slut hö. Som väntat, men jag ville inte åka iväg och hämta hö i den hemska kylan. Jag har ett litet lager i ladan av höet vi gjorde själva. Gullie verkade frusen, hon är lägst i rang av getterna så jag tog in henne i fähusetladan så hon skulle få äta och värma sig ordentligt.
Redan när man öppnar höladan känner man doften av sommar.

När man gör hö för hand med lie och varsamt räfsar ihop och hänger upp på hässjor. Lastar för hand ner i en liten ponnykärra och sen varsamt hänger upp det inne i höladan. Då håller gräsen och örterna ihop mer än om de sprättas och balas med maskiner. Blommor, blad och små frön blir kvar i höet och är gott åt djuren. Skillnaden här beror förutom hanteringen också på att höet inte är odlat, det är ogräs helt enkelt och därför fullt av olika nyttigheter och inte bara några utvalda näringsrika sorters gräs. Det är alltså magrare men perfekt för lantrasdjur, som mår bättre av detta än av kraftigt foder som odlas mest för högproducerande mjölk eller köttdjur. Mina djur ska inte vara högproduktiva, de ska vara sunda. De välfärdssjukdomar vi får i västvärlden "smittar av sig" på djuren, många mår bra av magrare mat. (Utom kanske de som är avlade för att kräva mycket).

Jag insuper doften. Mest är det älggräset som känns. Den blommiga söta sommardoften. Mjölkört trillar också ur säcken och jag tar upp några blad av rödklöver och kråkvicker. En del blåser iväg över skaren. Jag tar upp en gulvit blomma så den inte ska bli nedtrampad i snön och förfaras. Jag vet ju att den är god och bra, det är älggräsblomman.
Den innehåller salicylsyra. .. Och jag som har en sån envis huvudvärk.. Tuggar lite på en blomma. Hittar en till, och en nässelstjälk som sparats åt hönsen. Nä, inte idag. Jag stoppar in en liten bukett i magfickan och går upp till huset och kokar te..

sista texten på förra inlägget föll bort. Det var en massa dravel men också receptet på dessa utsökts godbitar:

24 Dumlekakor

200g rumsvarmt smör
3dl vetemjöl
1 dl socker
2tsk vaniljsocker
1tsk bakpulver
12 dumlekolor delade på mitten
24 bitar noblesse

Knåda ihop alla ingredienser och rulla 24 st bollar som du placerar i kakformar på en plåt. Tryck ner en halv dumle i varje.
Grädda 10 min i 200 grader
Lägg snabbt på en noblessechoklad på varje kaka medan de är heta.

Kyl snabbt ett fat kakor på bron medan du kokar te och kaffe! Då kan man äta dem snarast :)
Det gick verkligen snabbt och enkelt att göra dessa med hjälp av två duktiga barn.
OBS! Om du kyler på bron, se till argument är inne och att det är mörkt ute så hönsen har gått in till sej!

Jag är inte den bästa på att räkna ut hur mycket mat som kommer att gå åt. Igår hade vi våra söta vänner här på besök och jag föreslog att de kunde stanna och äta med oss. Det blev ganska mycket kokt potatis över. Jag hade även en liten skål kokt potatis i kylen.
Där stod även lingonen kvar, okokta men rensade. Lingon och potatis... Jo, det fanns ju en hel låda med nyupptagen potatis, så jag tog ur de fulaste potatisarna ur lådan och snickrade till dem så de blev fräscha. Rå potatis kan man göra palt av och kokt potatis kan man göra kroppkakor av. Det blev ett mellanting. Ingen lök ingen kryddpeppar och inga ägg. Bara potatis mjöl och salt, också kokade jag lingonen med lite syltsocker och stekte bacon till. Mmm..

Det var uppskattat :) skönt med söndag, men tyvärr var herr herre tvungen att åka till jobb efter middagen. Jag plockade undan och gick ner för att se till de små kycklingarna som var ute idag för första gången. De hade säkert gått ut tidigare med sin hönsmamma om deT inte vore så högt till hönsluckan. De behöver kunna hoppa och flaxa lite om de ska ta sig ut.

Jag hade istället öppnat dörren som leder ut i ladan så de kan gå ut den vägen. Det blir lite hopp och flax sen när de ska ut ur ladan men den öppningen blir ju jättestor... De verkar ju inte ha nån vidare självbevarelsedrift tänkte jag när jag gick förbi sen. De var helt dolda i det höga gula gräset, men man hör ju på långt håll deras evinnerliga pipande... Jag tände värmelampan för att se bättre. Med en skål potatisskal med mjölk kom de allihop fram och jag kunde räkna till åtta. Då har alla överlevt första dagen ute och lyckats ta sig uppför "stubbarna" som utgör den primitiva trappan in till ladan. Snart kan de nog ta den vanliga hönsluckan, nu när de fått smak på att vara ute i det fria. De är ju ändå tre veckor nu. ( på bilderna nedan något yngre)

lättlunh: mangold och sallad från palnteringslådan. Ärtor hemifrån och stekost från getterna. Mallig

Av vasslen har jag gjort bröd som vi kan rosta till frukost. Blåbär finns det gott om i skogen, skulle vilja plocka varje dag. Hönorna har satt igång och börjat värpa bättre också sen jag var i fjällen, undrar vad Herr Herre gjorde för trick?
Vi har plockat färska örter till maten och börjat ta potatis från landet. Så fastän man tycker att man misslyckas med allt så får man ändå någon slags lön för mödan som man trots allt lagt ner.
I år blev jag lika förvånad över hur god potatisen var. Det fanns inte amandine att köpa i år, så jag köpte gourmandine istället. Eget utsäde fick jag så lite av eftersom de var sämre på lagring än tex.ajax, som jag också odlat. Så gourmandine var det alltså vi tog upp nu. Supergod! Bara smälter i munnen.
Tydligen så har getmjölken också förändrats nu i augusti, eller sen jag bytte till ny beteshage. Den smakar nästan inget getigt alls, så nu är den mer populär att dricka igen. Några dricker den ju ändå alltid :) också blir det förstås mer mjölk nu också när killingen är avskild. Han får inte gå med sin mamma nu eftersom de blir könsmogna så tidigt. Men han har gott sällskap av sin far Tjeephes, som visar sig vara oväntat snäll mot lille Kloke.

Kycklingarna har vuxit och ser ut som minihöns. De går som en flock för sig och en kväll såg jag att de gått och lagt sig under bron istället för i hönshuset. De äldre hönorna är snabba på att toffla till ynglingarna när de kommer för nära, så än dröjer det nog lite innan de uppnår sina platser på sittpinnarna. Dagtid går de ändå in och provsitter lite, men på natten är de oftast förvisade till luckan. Den lilla grå är min favorit, hon har så speciell färg, och den andra som syns ska heta Chicken, har V sagt. Chicken är också en höna, de andra får nog va namnlösa kanske, om det ska måsta bli gryta av dem till vintern. För många tuppar kan man inte ha på så litet utrymme. Men än är det sommar kvar, eller åtminstone gräs och utevistelse, så då har man råd med lite överskott. Gården är stor nog för dem.
Nu är jag sjuk och dricker kamomillte som jag har plockat i sommar. Det har inte varit lika överflödigt med kamomill som de sista tre åren, men vad kan man begära?