Jaha, hur kan hon ränna till fjälls då när hon har getter att mjölka och barn att se efter och kycklingar att räkna på kvällarna. Jo, jag har hjälp av världens bästa nya granne som mjölkar och världens bästa herre som sköter de andra djuren och barnen och allt och världens bästa hunddam som tar med hunden på husvagnstrip igen och världens bästa mamma som låter barnen sova över när pappan är upptagen och världens bästa syster som tar dem på bio!
Jag är på resa med mitt jobb och väldigt tacksam för all hjälp! Vi har haft fina dagar här och sett mycket vackert även om vi inte kan tillryggalägga några långa sträckor. Fjällen är enormt stora! Men jag känner att jag vill hit igen. Det är nog det vilda landskapet som lockar, samtidigt som det är just vildheten som gör det så svårframkomligt och oåtkomligt. Jag önskar att jag kunde stanna tiden en månad eller nåt, då tror jag man skulle känna sig flinkare och snärtigare på att bestiga höjder om man kunde träna varje dag. Får se när man kommer sig till fjälls igen. Jag har en viss längtan men bara att vara här under sommarhalvåret, jag är tyvärr ingen skotermänniska.
På vintern är det ju mer som en öken av snö, mycket svårare att leva i och hålla livsvärmen.
Tidigare i mitt liv trodde jag att jag skulle bli en sån som skulle fjällvandra på alla lediga stunder. Jag älskade fjällvärlden med sina små söta björkar och lämlar och jokkar, men tid, kropp och pengar satte alltid hinder för att det skulle bli av. Dessutom förstod jag efter ett tag att det var skogen och inte fjällen som var mitt rätta element. Även om fjällvärlden är så mycket mer ursprunglig än de tall-odlingar vi har som mest..
Jag har varit förvånad över att kunna hitta så många olika arter av blommor och svampar och blad här överallt. Jag undrar om den ena bilden här under är tätört? (Någon som läser detta kanske kan svara ?)

Jag undrar också vad den här lilla vanliga örten heter. Den är gråaktig och ser ut att få lilaaktiga blommor högst upp. Tyvärr blev bilden lite suddig. Jag fotar ju bara snabbt med kameran.

Japp, här är jag framför en liten jokk. Det trodde ni inte va?

Jag suger ut det sista av semestern: i fredags åkte vi till grannkommun och skulle kolla på lite vandrarkängor till mej och sånt. Mina skor börjar vara rätt slitna efter tolv (!) år. Vi var borta rätt länge, för på hemvägen beslöt vi att äta middag inne i stan på festivalen. Jag passade på att testa mina nya högklackade finskor som jag ska ha på ett bröllop senare i höst. Trött i fötterna och med en lagom urlakad familj svängde vi hem på gården, dit det tydligen levererats nät dagen till ära.
Oj! Ja då vet jag vad jag ska göra ikväll..
In med alla saker, lägga barnen och ta av sig finkläderna igen, sen blev det ner med lien och röja upp ett spår för 200 meter elnät genom den värsta delen av åkern. Nätet var dock ganska lätt att ställa upp. Sen raskt i säng, för på lördagen skulle vi ut med Laponia.
Vi hade bokat plats på en lunchkryssning ut till Stenskär där vi gick på en guidad tur och barnen badade i havet. Det var strålande väder. Direkt vi såg ön slog det mig att den såg ut som grekland(!) Jepp! Mitt i bottenviken har de släppt ner en bit av Grekland. Jag tror det är sandmarken i kombination med att det betats hårt(?) av fiskefamiljernas kor och getter som kanske gjort att ön ser ut sådär?..
Det var sand och sten och ett lågt, lågt lager av lingon, kråkbär och lite strandvial. Nästa steg i växtlighet var tallar. Det ser ut som en park eller en trädäng eller nåt.
Där fanns flera stenlabyrinter som legat sedan 1100-talet. De finns på många ställen runt hela norra ishavet och ner hit.

På hemvägen satt vi uppe på soldäck och såg alla båtar och öar runt omkring. Vi pratade och hamnade på ämnet; tält. Viggo ville tälta nån gång. Vi skaffade ett tält ifjol som aldrig blev använt. Och ja, det var sista chansen innan min semester slutar så vi beslöt att åka och tälta redan samma kväll.
Pappan skulle träffa en kompis och åka till stan, så vi andra passade på att tälta. Åkte direkt ut till skogen och satte upp tältet. Bara en liten picknick och en kort promenad innan vi gick in och läste boken. Åskan mullrade i horisonten, men jag sa att den inte skulle komma hit.. Lyckligtvis gjorde den inte det heller :) Det var perfekt för tältpremiär, vi var ju jättetrötta och sov gott hela natten.

Idag har jag plockat undan efter alla roligheter, sen färdigställde jag den nya beteshagen till getterna. Precis nu ikväll när jag fipplade med eltrådarna och det nya,starka elaggregatet, slog åskan till. Jag stod alldeles mellan några trådar och NÄRA aggregatet när det small till uppe vid huset samtidigt som himlen öppnade sig. Jag blev tvärrädd och tog ett skutt över trådarna och sprang halvvägs upp mot huset. Där stannade jag som en skraj hare, jag kunde ju inte lämna hagen bara halvt stängd, men inte tordes jag gå tillbaka. Då såg jag herr herre komma gående mot mig i mörkret. Det regnade så stora droppar och haglade stora isbitar så vi sprang in ändå... Efter en stund kunde jag gå ut och göra klart. En sparad halmbal tog jag med mig och visade getterna sitt nya hus igen. De vill nog gärna bo i sitt gamla innan de vant sig. De är vanedjur det där...
Men så skönt det var att få den färdig! Och så roligt och lyxigt vi har haft det i helgen.
..