för ett par dagar sedan var jag uppe på falkberget.. Eller nej, det var ju under arbetstid så det måste ha varit ett par veckor sedan. Sommaren går fort! TIDEN går så fort. Lingonblommorna var så fina, snart är de väl lingon.
Det kommer ett regn och plötsligt är hela potatislandet alldeles grönt. Det var ju så brunt och fint och nyharvat. Men igår fick jag faktiskt TID att gå ut och rensa lite. Mellan raderna har jag lagt gammalt hö och skräp från getternas vinterbäddar. Hönorna brukar krafsa i dem. Jag trodde att de hunnit äta upp fröna av rödbeta, palsternacka, kålrabbi och morot, men igår såg jag till min förtjusning att det stack upp små skott i raderna. Hoppas TIDEN räcker till för dem att växa upp innan hösten. Ifjol var det svältår och blev knappt mer än blöta, kalla,små skott. Till och med kålrötterna var smala som trådar.
I år hoppades jag på bättre TIDER. Med allt arbete jag lade ner ifjol och den lilla skörd jag fick, så ville jag unna mig chansen att få en skörd i år istället. Men då måste jag ju lägga ner det arbetet igen. Nåja, det känns inte så jobbigt. Mest en fråga om TID och prioriteringar. Men får vi en ledig dag och det är fotbollscup eller marknad i stan så åker vi dit istället för att rensa ogräs och ysta ostar. Det skönaste med semestern är ju att man inte måste passa TIDER. Man kan sätta sig på köksgolvet och plocka fram pärlor och trä halsband en stund mitt i allt. Tänk om livet alltid kunde vara så avslappnat. Inte slappt! Bara avslappnat och harmoniskt. "Åh, jag längtar så mycket till semestern, då ska jag bara jobba i lugn och ro varje dag". Annars kan man bli lite stressad av att ha semester också tror jag. Det blir som ett mått på TID då man är "fri". Sen ska man in i TIDsschemat igen. Det är som om det är så knappt tilltaget med TID i vardagen, ändå hinner man så mycket på semestern. Kanske finns det folk som inte känner stress eller press på sina arbetsveckor..?.. Jag har ett väldigt bra jobb, det är inte frågan om det, men så fort det är ett jobb så blir det TIDER och dagis och scheman och allt ..
I ledigheten finns förstås också en viss stress och TIDsbestämdhet, tex. att hinna så på våren, att verka klövar innan de blir för långa och att få in höet innan det börjar regna. Men det är sånt som alltid finns och löser sig ändå, särskilt om man får jobba i lugn och ro. Men det är värre att oroa sig över att TIDEN går så fort och att det snar är höst eller att man blir äldre. Det är det sämsta. Då missar man verkligen allt.
Alla tider har sitt fina att glädja sig över. Jag är glad att det är sommar och vill att den ska stanna, men hösten kommer obevekligt, precis som åldern. Det är bara att hitta nåt fint i det att glädja sig över. Att komma ihåg att det ändå är rätt mysigt att tända ljus och höra det första snöknarret under skorna i advent. Eller att åka kälke på senvintern. Eller att det inte var bättre förr när man var ung och vacker och omyndig och inte fick göra precis som man ville. Eller när man hade ont om jobb och stålars. Det var hårda tider, nu lever man som en prinsessa, har råd med både toapapper och en rökt fisk på marknaden. Dessutom får man göra precis som man vill, av det man kan förstås. Men det är ofta annat än själva möjligheten som sätter stopp för människornas drömmar. Drömmar låter så högtravande också, det handlar inte om att bli världsstjärna, mer om sånt där man ville skulle ingå i livet när man var liten, eller sånt man tänkte att "när jag blir stor, då ska jag minsann..." Har du glömt? .. Hallå! Vi är här nu! Sluta deppa för nån siffra som försöker bestämma vem du är( att du är äldre) Eller tycka att det var barnsligt av en tjej att operera brösten när hon är 34 år. " sånt gör man ju när man är mellan 18 och 25!.." Nej, det är aldrig försent om det är något man verkligen vill. För övrigt passar det väl bättre efter man har fött barn. Tycka vad man vill om skönhetsideal, men visst verkar det konstigt om man bara får göra det man ville under en tvåårsperiod i livet, innan man ens fått perspektiv, när livet kan bli så långt. Åldersgränser uppåt är väl mest bara fånigt och förtar glädje för så många, då är det väl bättre att folk får verka lite barnsliga?
Varför gör inte alla det de ville när de var små? Man förändras, TIDen förändras, förutsättningar? ... När jag var liten lekte jag allt möjligt ändå, utan "förutsättningar". Vuxna borde leka mer och inte ha så höga förväntningar på allt. Tänk, vad skulle Pippi Långstrump ha gjort? Hon skulle inte låta sig begränsas av ålder eller vad folk förväntar sig av henne. Har man inte möjlighet att skaffa ett riktigt sjörövarskepp så får man väl skaffa en liten roddbåt, har man inte råd med det får man väl gå ut och sätta sig på en brygga och insupa sjöbrisen.
Njut! Kanske kan du komma runt dina begränsningar? Friare än såhär blir det inte.. Strunta i vad folk ska tycka eller vilken tid ( i UPPFINNINGen TIDsmätning) som du råkar vara född.
Idag regnar det, jag ska ta vara på semestertiden inne. Efter regn kommer solsken. Sen kommer tiden för lingonen att mogna och får jag tid ska jag gå ut och plocka några, det är också en härlig tid...