nu snöar det. Kväll efter kväll har jag varit ute och stapplat på byavägens isiga och skrovliga yta, medan hunden förvånat studerat mina steg medan jag ilsket morrande snubblar framåt i väntan på att hon ska ta blicken ifrån mig och fundera på att pinka en skvätt. Jag har ont i min gamla "foglossningsskada" igen. Det är en onödigt lång historia och jag är under behandling, så jag vet att det kommer vara borta snart. Men just rumpmusklerna får jag ju värk i om jag ska halka omkring sådär.
Men så en dag drog jag fram sparken! Och precis som Skogsnuvan gjorde i sin blogg, så sjunger jag ikväll sparkens lov när jag susar fram i det blida snöfallet. Vilken uppfinning!

Två morgnar nu har jag dragit upp barnen tidigare eftersom skolan börjar om efter jullovet. Idag drog jag även ut med dem på mina morgonbestyr ner till djuren. Men det är ju inte lätt att bära en tvååring och en höbal och två vattenhinkar på den skrovliga isbanan ner mot ladan och gethagen. Ja, jag kan inte låta tvååringen gå eftersom drt är svårt nog att gå själv. Sexåringen var dessutom lite motsträvig men ändrade snabbt attityd när jag drog fram kälken. Han hoppade glatt upp och slog armarna om lillasyster för att hålla i henne när vi sladdade nerför backen. Den stora träkälken glider väldigt lätt när den väl har startat. Ni får se en bild på den för tyvärr lyckas jag inte ladda upp filmer på den här appen.
Ha en bra start på veckan!! Och året!