igår gick jag och Tilde ut i shorts, linne och storstövlar. Kommer det en sån regnfri dag på en sådan sommar så gäller det att passa på.
Vi gav vatten åt kaninen och jag stängde in henne med honom i den stora getkätten medan jag krånglade ut buren.
Tilde tjatade om att få komma ut även om proceduren bara tog en minut. Jag bar fram två stora hässjestolpar och en lie. Det fanns en liten gnista hopp om att hinna slå ett par höstrån att spara till vintern. Det har ju regnat så hiskeligt på mina tidigare åtaganden. Och torrhö finns inte att köpa så långt ögat når. Jag satte Tilde i buren, så hon lekte med kaninen medan jag letade rätt på järnspettet så att jag skulle kunna sätta upp stolparna och åtminstone hänga upp lien. Det är en farlig tingest att ha liggande i gräs..

Nu var det bara brynet till lien som fattades, jag gick en lov för att se om jag stuckit in det i den senaste hässjan eller om det var i ladan. Det är ca 100 meter att gå mellan varje ställe. Tilde blev otåligt och jag hittade inte brynet. Man behöver verkligen brynet ofta när gräset är såhär gammalt och segt och lien är slö.
Tilde gnällde medan jag försökte få upp en stolpe att hänga upp lien på i den steniga åkern. Då svänger Viggo och grannpojken ner till oss med sina cyklar i full fart och undrar om de får åka och bada. Utan vuxen? Eller nej, med en storebror?
Åh, jag vill inte det, fast jag vet att grannbarnen får, så tillslut blir det så att Viggo ska gå och hämta ett badlakan. Jag funderar om jag ska gå med dem och övervaka det hela eller om jag bara är en händig mamma då. Istället ropar jag förmaningar när de sticker iväg med badlakanet som de ber att få hjälp med för att det blir svårt att cykla. Tilde vill följa med pojkarna och när jag vänder mig om ser jag att getterna smiter mitt framför näsan på vallhunden, som är den enda som tar åt sig när jag ropar argt åt dem.
Jag fångar in dem och stänger grinden. Tilde blir ropar att hon vill gå in till getterna. Bocken buffar lätt upp grinden med rumpan och de smiter igen. Jag måste hämta något gott att locka dem med och stänger grinden mera noggrant. Sen går jag in i ladan igen när jag ändå passerar och ser mig om efter brynet. Då hör jag has och knak när bocken trycker sig ut genom grinden. Jag tar in getterna i ladan och går för att sätta i elsladden medan jag ropar åt Tilde att jag kommer snart. Hon har gått barfota och satt sig inne i gethagen på bron och pysslar med något i springorna. Efter lite letande hittar jag elkablarna i det höga gräset men de har vuxit fast så jag får slita mycket innan jag kan börja koppla ihop dem för att få ström ner till hagen. Tilde är på väg upp till mig när jag går ner för att hämta ut getterna ur ladan igen. Vi möts någonstans vid kaninburen så jag ber henne prata med kaninen lite. Det tycker hon ju om. När jag kommer ut med getterna ropar hon glatt att det går bra att rida på hunden.

Snart hör jag hur bocken frustar förskräckt och skenar iväg och bestämmer sig för att inte försöka öppna grinden mer den dagen.
Tilde vill in till getterna igen och de ska ändå få sitt vatten och själv längtar jag efter en paus på denna slåtterdag. Så jag sätter mig på bron och kramas med geten som slickar mina salta armar. Tilde går bort och tittar till gethuset medan bocken studerar henne.
Då kommer främmandet!
Jag har bjudit på tårtkalas för ett par som båda fyllt år. Tårtan som jag skrev om i förra inlägget.
Så vi går upp för att fika, men först måste jag bara stövla iväg till grannarna och hämta hem Viggo.

Det blev ett härligt tårtkalas med baljbad på altanen. Dagen vänder. Direkt efter att de åkt hem hittar jag brynet där jag letade från början, i den förra hässjan. Och sen reste jag en ny hässja. Och ringde och frågade en bonde om de hade något torrhö att sälja ... Det hade han inte...