Småfåglar kvittrar här och där. Det är redan snöfritt i större delen av vår lilla skog. Pojkarna är borta, så jag blev lite rastlös och gick ut med Tilde som somnade i pulkan. Här nere i stugan finns renskinn och annat kvar sen igår. Så jag vilar nu under en gran. Så stilla och skönt. En enorm kontrast mot stormen igår. Då var vi dessutom igång från morgon till sen kväll med barnkalas och andra vänner på kvällen. Idag ska jag bara ta det lugnt, men det blir närapå tråkigt efter en intensiv vecka. Ljuset och våren gör ju att man kommer på så mycket man vill göra.
Skatorna bråkar med någon trast här alldeles bakom mej nu. Dom är inte vana att det vistas människor här nere. Dom spanar fundersamt och tjattrar. Hihi. Och här ligger Tilde och snarkar mellan sina fårskinn.
Många idéer och önskningar surrar i mitt huvud. Även om jag är glad och njuter av det här så önskar jag ibland att jag inte hela tiden skulle vilja ha mer. Att Alltid utveckla är väl inte så dåligt, men ibland skulle det vara skönt att bara nöja sig. Och det kan jag bestämma mig för att göra ibland. Bara släppa taget och nöja sig med allt som det är. Men det dröjer inte länge förrän jag är igång igen och vill förverkliga ännu en dröm. Jag tycker på ett sätt att man gör alldeles för lite av "det man egentligen vill". Bara för att det kostar på lite att kliva ur ramen. Och förstås ser detta enkelt ut när man är mammaledig: " bara barnet växer till sig lite så man kan.."- men då börjar man ju om att jobba också...
Bäst att bara passa på att njuta så mycket man kan just nu! Och göra det bästa av dagen...

Hoppas ni har en bra dag!