Igår började jag förbereda för en liten utställning. Jag var redan då trött men stannade uppe lite för länge i min iver. Ibland glömmer man helt bort tiden. Det får jag sota för nu. 

Jag har inget speciellt namn för utställningen, men den ska i alla fall visa upp smakprov ur mina sagor. Mest illustrationer då. Men även lite ur texterna. Det är kul när man får välja såhär själv. Många av sagoillustrationerna har jag inte haft med förr, eftersom folk helst bara vill se de allra gladaste och ljusaste bilderna. Nu får de se en annan del av sagorna också... och jag tänkte att, tillsammans med lite text så får nog dessa bilder en ärligare chans. De är inte gjorda för att vara julkort. Det är sagoillustrationer och sagor kan inte bara bestå av solskensleenden. 

För mig själv är nog det här den roligaste delen av "Pennspår": just att vandra omkring i sagornas kringelikrokar, där faktiskt vad som helst kan hända. Sen tycker jag nog om alla mina små karaktärer också. Jag har ju fått följa deras liv och utveckling. Vissa lämnar mig helt plötsligt utanför, då kan jag inte skriva längre, för jag ser ju inte vad som händer. Därför är många sagor igång samtidigt och långtifrån alla fädiga. 

Vissa gör precis som de vill och ändrar mitt "manus" fullständigt. Så blev det till exempel med "Filurken Skunk". Då känns det lite konstigt och jag funderar på att ändra den mycket...

Filurkerna är ungefär de sämsta och retligaste varelserna som finns.

Men även lille Skunk skulle jag inte vilja vara utan, han är ju som söt på sitt sätt...

Godnatt!