Kontrasten mellan varulvstjutet och mörkret inatt och den soliga dag, full av fågelkvitter och liv, som nu infinner sig,  är obeskrivlig.
Idag kommer Viggos käre kosin på besök. Jag vet ett par killar som kommer att leka!
Nu bär det äntligen av hemmåt!
(ps. ritade lite på morgonen)

Jäckla hund...
(förra inlägget)

Aldrig får man då sova! Nu vaknade jag av en gast också. Höll på att svimma! Här ligger man och sover i godan ro när man väcks av ett förskräckligt tjut! Trodde först det var Viggo, men insåg direkt att detta var av en helt annan kaliber.
Tvärt tog det slut och jag tänkte att jag bara drömt, när ett nytt " OOOOUUUuUuUUUUH!!!!!" ljuder genom märg och ben..
Blodet i händer och fötter tog visst slut, de blev iskalla. Går jag upp och kollar så svimmar jag väl i trappen. Fy fasen va rädd en vuxen människa kan bli!
Nu har jag äntligen vågat mig upp och gå ner en lov - alla levde.. Måste ha varit hunden. Jag har då aldrig hört henne yla förr....

Gulp.
Bara att somna om nu då?..
Godnatt!